Gott Nytt 2012

GOTT NYTT ÅR!


Vänner förtjänar man. Vänner kommer och går. Marie, är en vänner som kommer och stannar
Skulle hitta en riktig nyårsbild.
Men fastnade för denna
som togs på Island med kamrat Marie.
En glad och lekfull vinterbild!

Den grå musen

Inte bara för att jag sitter i min gråa morgonrock,
utan annars också,
har jag börjat känna mig som en grå mus.
Jag liksom bara är och
fixar, donar och är liksom till lags.
På jobbet har jag sett det och
tänker på det nu med hjälp av min psykolog.
Men nu ser jag det hemma också!
Igår rann det över för mig.
Jag gick hem efter lunch
för att jag hade inläsning och
fruktansvärd värk i nacken.
Får meddelande att jag har fått viktig epost,
från jobbet,
som måste kollas NU.
Kommer jag då åt en dator,
nej!
För jag har "ingen egen djävla dator".
Jag springer då upp till underbara grannen och
kan på två minuter kolla jobbmailen.
Faktum är
att det är tur att jag har mitt jobb just nu.
Där är i alla fall folk glada, trevliga, tacksamma
och ser mig som en kompetent vuxen.
Också underbart med att vara ledare för Sensut AiChi,
där folk uppskattar mig
ser mig och
tycker att jag är bäst.
Samma sak på Friskis.......
Vad vill jag?
Hur ska jag tänka?
När ska jag ändra?
Låter kanske 2012 fixa det....

Årets kaxigaste

– Det har varit ett fantastiskt år 2011, VM-brons och Champions League-guld. Det du, Zlatan.

Lotta Schelin pikade Zlatan Ibrahimovic på Fotbollsgalan.

 


Fast i träsket

Jag är periodare.
Det går bra länge,
sen händer det.
Denna gång var det min kära svägerska
som utlöste det hela.
Det gick lite trögt
innan jag liksom blivit varm i kläderna,
men nu är det kört.
Det är det enda jag tänker på,
det är det enda jag prioriterar.
Gärna till frukost, lunch, middag och i sängen.
Tyvärr kan jag inte prioritera bort mitt arbete.
Varför tog jag inte jullov? 
Jag ger mig beting:
Om jag gör detta får jag sen göra det.
I måndags när jag äntligen skulle smyga iväg,
då kom dottern med ett syprojekt.
Blev tvärsur
men kände att jaga vuxenpoäng
var mycket viktigare.

Denna gång är det Kepler.
Läst Hypnotisören för länge sedan.
Nu är jag i Paganinikontraktets våld och
Eldvittnet ligger vid sängen och väntar.
OM jag åker hem tidigt på nyårsafton
hinner jag läsa lite.
På nyårsdagen ska julen bort men sen...

Bara erkänna jag har min period när jag är fast i bokträsket.
Underbart!


Undran om torsdagar

Min kväll:
Hem efter jobbet. Slängde i två tvättmaskiner. Ut med hunden. Lagade mat. Ner i tvättstugan. Plockade undan disken. Städade toaletterna. Rensade och torkade ur kylskåpet. Tvättstugan. Vek tvätt. Såg Biggest Loser medan jag dammade i vardagsrummet. Bäddade rent. Dammade hallen och sovrummet. STIRRADE på min man när jag fick FB-fråga! Vattnade blommorna. Duschade. Skrev matlista. Tvättstugan. Läste lite bok. Tvättstuga. Läste lite bok.
Mannens kväll:
Hem från jobbet. Åt. Plockade bort en del efter maten. Kokade kaffe. For på systemet. Torkade golv. Började bädda rent. Läste viktig info på nätet. Frågade om jag skulle facebooka. Tittade på tvn. Gömde godis åt hunden. Gick ut med henne. Bar upp tvätt. Fyllde på matlistan. Läste viktig info på nätet.
Dotterns kväll:
Hem från jobbet. Åt. Bloggade. Pratade i telefon. Dammsög. Duschade. Inpackning och ansiktsmask. Fyllde på matlistan. Duschade. Såg på SATC.
Jämställdhet?!?!
Ska inte klaga för det finns de som har det värre.
Men ibland möblerar jag min egen tvåa i fantasin. Där kan jag gå på rena golv, barfota, varje dag med en thekopp i min hand och lyssna på musik. Där finns ingen tv. De saker som är framme, som ska tvättas, som diskas..........är bara det jag har tagit fram. Jag kan äta vad jag vill när jag vill. Läsa bok i sängen från kl 20 till midnatt. Pysslet kan ligga framme så länge jag har lust. Där kan jag tjata på mig själv om vad som ska göras. Jag kan stryka saker på listan och veta att listan bara är för mig med alla måsten.
 
MEN var vore väl en egen tvårumslägenhet; tråkigt, ensamt, mörkt eller............?

Stora hjärtan

Var nöjd med det du har,
istället för att vara missnöjd över vad du inte har.

Jag behöver förstå ovanstående,
och för att göra det
träffar jag emellanåt storhjärtade personer,
de som bara ser gott hos alla,
hjälper alla och
alltid finns där.
Som är nöjd hela tiden oavsett.
De kan givetvis få perspektiv på livet,
och se att det har det bättre nu än tidigare.
Men de klagar inte järnet, när de är mitt i kaoset.

En sådan där person ger energi
eller rättar sagt de överger.
De är som små tankstationer.
Jag brukar undvika att tanka fullt,
för den storhjärtade får inte blir tom.

De storhjärtade har en aura av glädje,
spontanitet och positiv energi.
Jag är nöjd att jag har några..........


Julhelgen forts

På juldagens morgon tog vi oss till julkortet Solberg.
Snabbt i med fika och sen bar det av
på skoter och i slalombacken.
Underbart med sex minus och sol!
Det hanns med skidor på längden också.
Sen var det middag och efterrätt!
Snyggt dessertbord va!

 

Annandagen vaknades upp i strömlöshet i skuggan av stormen Dagmar.
Vi väntade och väntade,
men till slut kokade vi kaffevatten på grillen.
Oj, vad gott det blev!



Vi for hem tidigare en beräknat.
Kom iväg så fort att jag glömde den packade kylväskan.
Packade med köttbullar och revbensspjäll för åtta pers.
Sorgligt men sant.
Suck!

Julafton anno 2011

Vaknade likt ett barn strax före klockan sju.
Studsade upp ur sängen och
klädde mig snabbt.
Ut med Decibell.
Kan säga att det var lugnt ute den tiden på dygnet.
Sen började operation julfrukost.



Och helt plötsligt vaknade min svärfar upp.
Han kunde inte vänta,
så jag snörde fram the och skinkmacka till honom.

 

Och sen dukade jag nästa bord.

 

Nu blev det ju ingen frukost förrän
vi avklarat sista delen av "Tjuvarnas jul",
det vill säga adventskalendern.
Jag är sååå blödig att jag tom gråter till adventskalendern.
Suck!

Till frukostbordet med massor av pålägg,
julgröt, kaffe, mor, Gustav och min man.

 

Kaffe och julevangeliet med Stina Ekblad
förde fram en lång diskussion om kristendomen och kyrkans makt.
Mycket fnitter och tänkvärda ord kom under förmiddagen.
Sol ute och sol inne kan man säga!

Hämtade sonen.
Hunden fick en promenad och
sen till svärmor
med det LILLA julbordet.



Medan svärmor och dotter for på uppdrag,
bänkade vi oss framför favvo-jul-filmen
ELF.

Sådan far
sådan son.

 

Hem sen julklappsutdelning.
Tvn stod på med Kalle,
men utan ljud,
det gick faktiskt bra!

 

Emmy ville att jag skulle dela ut paketen.

 

Hon som inte tyckte att hon fått några paket!!!!

 

Här är några som inte klagade.


Tre generationer tittar nog funderande på när Emmy öppnar paket.
Troligen efter ett illvrål som gjorde oss andra döva.
Då fick hon en plattång av sin handledare.


Decibell fick också paket;
två "kattmöss" med leverpastej.


 

 

Här öppnar Emmy ett paket som hon trodde inte var hennes.
Men det blev vrål nummer två när hon förstod att det var till henne.
Vi lurades lite!
Fniss



Sonen i vinterskrud.

 

Nu förstår jag innebörden av grodperspektiv.
Det är när man tar kort på paddor i viloläge.

 

Ingen var hungrig,
förrutom jag,
så det blev julklappslek på fyra personer.


Sen spelade vi Alias och
ingen var hungrig efter det,
förrutom jag.
Så istället för plankstek,
vi lagar inte julmat på julafton i vår familj
blev det stekt oxfilé, potatisbitar,
sparris med bacon och tomat
och ett Amarone till det.
Underbart!
Vi fick dock endast en skiva oxfilé för ingen var hungrig,
mer än jag förstås.


Efter middagen spelade vi Sveriges svåraste spel,
Film-spelet.
Nöjda och glada stöp vi i säng
vid halv elva.

Test om MIG


Den känsliga relationsexperten

Om det finns någon som sätter andras väl framför sitt eget är det du.
Och tack vare din ärliga och empatiska sida är du bra på att både leda
debatter och hantera relationsproblem. Du kan ha svårt att erkänna det,
men du är verkligen en känslig själ som inte gillar att vara ensam.
Som tur är har du begåvats med en enastående social kompetens
som gör att de flesta vill umgås med dig.
Du ser allt här i världen ur ett mänskligt perspektiv och
ogillar objektiv och abstrakt analys.

Motto: Det är mänskligt att fela.



Gilla tomtar


Månens påverkan


Ibland är det gulligt i denna serie också


Årets roligaste julcitat

På julafton sitter vi och lyssnar på Stina Ekblad som läser julevangeliet. När följande dialog utspelar sig.

- Hur kan man tro på sådant? Det är väl bara påhittat!
- Men man får väl tro vad man vill. Ta detta som en saga och lyssna på Stina.
- Men hur kan någon tro på detta som är 3000 år gammalt!
- Korrigering....2011 år gammalt.
- Ja, men endå!
- Samtidigt får vi väl tänka på att vårt samhälle är uppbyggt på den kristna tron.
- JA, kristendomen bestämmer allt!!!
- Men, vi har ju lite valfrihet idag.
- NEJ, kyrkan är som en diktatur och bestämmer ALLT.
- Men så farligt är det väl inte. Vad kan du inte välja?
Lång fundering,
sen kommer det:
- Jag kan inte välja när jag ska dö!

Asgarv, när det påpekas att det inte har med kristendomen att göra!

Dec. 24, 2011


God Jul!




Inte en vit jul mer än på bild.
Jo, förresten.
Mannen hade bestämt att bolaget hade öppet till 20.00 igår kväll.
Han for iväg vid halv och
upptäckte att så var inte fallet.
Vi kan säga att det blir en vit jul inne.
Fniss!

Sitter här med tända ljus och
väntar på adventskalenderns sista avsnitt.
Svärfar äter sin smörgårs och dricker the,
min mor ser på tvn,
dottern sover och
mannen fixar kaffe.

Från oss alla till er alla en riktigt
lugn helg!


Gripande berättelse......

ARBETAR SOM AMBULANSSJUKSKÖTERSKA

Maria Andersson
Ålder: 45 år.
Familj: Man och 20-årig son.
Bor: Åsa utanför Kungsbacka.
Gör: Ambulanssjuksköterska.
Favoritmuskel:Magmusklerna. 
Drömmer om: Att jag springer i mål efter Stockholm Marathon 2012.
Stolt över: Att jag ändrat mitt sätt att tänka. Det har varit svårt.
Kuriosa: Har ett extremt minne för ansikten.



Läkarens besked om obotlig cancer innebar statistiskt att Maria hade tre månader kvar att leva. Hon vägrade acceptera dödsdomen och började träna inför Göteborgsvarvet - ett år senare.


Hela rummet började snurra. Trots det minns hon tydligt läkarens ögon, gråbruna med en liten prick i ena irisen, när han började prata om tumörer.                   
Fram till den stunden i april 2010 levde Maria Andersson ett hektiskt liv som skiftarbetande ambulanssjuksköterska. Hon var gift och hade en då 18-årig son. Hon var vältränad, pressade löpartider och instruerade i gymmet på Friskis&Svettis hemma i Kungsbacka. 
Kvällen innan hade Maria upptäckt en knöl på höger sida av magen. Hon hade en tid känt ett obehag i magtrakten och som sjuksköterska ställde hon raskt diagnosen gallsten. 
Men i stället för att höra det hon förväntade sig, att gallblåsan var fullproppad av stenar, fick hon efter ett ultraljud veta att en gåsäggsstor och elva mindre cancertumörer satt i gallgångarna inne i levern. 
- Jag som kände mig så stark och frisk fick beskedet att jag hade en av de värsta cancerformerna. Under timmen hos läkaren blev jag fråntagen allt - min hälsa, framtid, yrkes- och gyminstruktörsroll och mina maratondrömmar, säger Maria.
När Maria fick veta att överlevnadsprognosen för hennes typ av cancer i genomsnitt var tre månader upplevde hon att mattan drogs undan. 
- Jag insåg att jag antagligen inte skulle leva tills min son tog studenten två månader senare. 

Maria berättar om hur läkarna sa att det inte gick att operera tumörerna och att det förutom cellgiftsbehandling inte fanns något mer att göra. Sjukdomen gick ju inte att bota. Men det tänkte inte Maria acceptera.
- Jag var ju frisk. Visst, jag hade knölar i levern, men jag var inte sjuk. Jag var inte alls trött och sprang runt sex mil i veckan. Klart att det måste finnas något att göra. 
Maria började behandlas med cellgifter som dels påverkade hela kroppen, dels sprutades direkt in i levern. 
Hennes plan att springa Göte­borgsvarvet i maj fick ställas in. Däremot skulle hon hämta ut nummerlappen till sin man. Tävlingsområdet låg nära Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg så det kändes smidigt att göra det efter en cellgiftsbehandling.
- Jag gick som i en bubbla, jag tillhörde inte längre de andra som flanerade runt med sina nummer­lappar och handlade tränings­kläder. Jag tillhörde de redan döda. 

Innan hennes läkare gick på semester sa han att hon skulle ta vara på sommaren och inte bara fokusera på behandlingen. Maria tror att han menade väl, men tolkade det som att han inte trodde de skulle ses igen.
- Och där satt jag och kände mig frisk. Ingen läkare ville väl ge mig något falskt hopp, men med facit hand tycker jag att falsk hopplöshet är värre. Hur många ger inte upp direkt när de får en så tydlig dödsdom?

Maria hade bestämt sig - hon skulle inte ge upp, aldrig någonsin. Hon tog reda på allt hon kunde om cancer och hittade forskningsstudier som pekade på positiva samband mellan fysisk aktivitet och att bli frisk från cancer. 
Hon läste om det senaste inom cancer­behandling för att veta 
att hon fick det bästa. En bok från ex-svärmodern om relationen mellan cancer och livsstil blev en bibel. 
Numer undviker hon stress och äter en kost baserad på långsamma kolhydrater och färgrika grönsaker och frukter. Hon undviker kött, mjölkprodukter och framför allt socker.
- Till skillnad från vårdpersonalen jag mött inser jag vikten av att stötta det friska och gör allt i min makt att rusta kroppen för att stå emot sjukdomen men också de tuffa cellgiftsbehandlingarna. 
Varken då eller nu ser hon att hon kämpar mot cancern.
- Det är ju inte en bakterie, det är mina egna celler som har börjat bete sig på ett felaktigt sätt. Därför kan jag inte vilja döda dem eller kämpa emot dem, snarare måste jag få cellerna att göra rätt.

Efter sjukdomsbeskedet lade Maria ner träningen. Hon var rädd att det kunde vara nedbrytande, speciellt i samband med cellgiftsbehandlingarna. Nu var det dags att tänka om. Första steget var att börja styrketräna hemma på vardagsrumsgolvet. 
- Det kändes bra eftersom jag klarade 30 armhävningar. Då kunde jag omöjligen vara döende. 
Efter det började Maria styrke­träna som vanligt på
Friskis& Svettis. 
- Jag tog 55 kilo i bänkpress - lika mycket som innan. Jag var chockad, trodde att jag skulle vara försvagad av mina cellgiftsbehandlingar.
Ganska snart satte Maria upp en målbild. Hon bestämde sig för att springa Göteborgsvarvet, nio månader senare.
- Jag såg tydligt framför mig hur jag sprang över mållinjen med armarna över huvudet i en segergest. Först vågade jag inte ha det målet, men vad kunde jag förlora?  Enbart anmälningsavgiften på 500 kronor ...
I maj 2011, ett drygt år efter diagnosen, var det dags för loppet. Känslan att stå där före start går nästan inte att beskriva, menar hon.
- Jag minns att jag ropade till en vän "jag har redan vunnit!" 
precis när jag passerat startlinjen. För det hade jag ju. Jag levde. Och jag sprang i mål med armarna över huvudet.

Maria menar att hon sällan tänker på framtiden, hon har fullt upp med nuet. Men mål och delmål sätter hon gärna upp.
- Tidigare har jag sprungit Marathon i 31 graders värme och under alla 42 kilometer känt att "det här kommer jag inte att klara". Då är det bättre att dela upp loppet i 5-kilometersdelar och avverka en efter en. 
Om jag tänker att jag ska bli frisk och ser allt som krävs och vilka behandlingar jag behöver gå igenom, vill jag ge upp. Därför delar jag även upp mina behandlingar och träningsmål i delmål.

Redan under förra hösten började Maria jobba igen. Hon återupptog även uppdraget som gyminstruktör på F&S. 
- Där fick jag fokusera på någon annan och glömma mig själv ett tag.
Maria upplever ett stort stöd från kollegorna på F&S i Kungsbacka.
- De tror verkligen att jag ska bli frisk. När bara två fick gå en specialkurs för gyminstruktörer så var jag med obotlig cancer en av dem. Det betyder oerhört mycket för mig.
Maria har också stort stöd från make, son och övrig omgivning. De ser ju hur pigg hon faktiskt är, menar Maria. Hennes mamma är den som oroar sig mest.
- Hon kan ringa min son och säga att "din mamma är svårt sjuk, du hjälper henne väl?" Och han svarar "okej ... men just nu är hon ute och springer". Det blir nästan komiskt, haha.

I dag har det gått mer än ett och ett halvt år sedan Maria fick sin cancerdiagnos. 
- Jag känner mig helt frisk även om jag inte är det. Min läkare säger ingenting om prognos eller tillfrisknande. Däremot ser han inte längre lika bedrövad ut när vi ses. Enligt honom är jag nog ett undantag från prognosen om döden och har tur att behandlingen tar. Själv är jag helt säker på att min träning och livsstil tillsammans med en stark kropp och ett starkt psyke hjälper mig. 
Anledningen till läkarens mindre bekymrade min kan hänga ihop med resultaten av undersökningarna:
- Det är svårt att se om tumörerna faktiskt fortfarande lever. De har åtminstone minskat i storlek. 
I min värld kan alla cancerceller dö om en kan det.

Maria berättar att hon i början såg cancern som ett straff. I dag menar hon att hon på allvar tror att det kan komma något gott ur sjukdomen.
- Förut var jag stressad och ofta sur, uppskattade inte nuet. Ett ryggskott var inte nog för att stoppa mig, jag sprang Marathon med världens smärta. Jag var tvungen att få obotlig cancer för att stanna upp och se saker på ett nytt sätt.
Nu är hon piggare och ser det mesta positivt.
- Det kan verka konstigt. Kanske var jag medtagen av cancern innan jag visste om den och är piggare nu för att den gått tillbaka. I dag tar jag ut all glädje i förskott och får bli glad två gånger, både tiden innan och när något positivt faktiskt händer.
Träningen är om möjligt en ännu större del av hennes nya liv. Yoga, styrketräning och löpning fyller fritiden. Nästa stora träningsmål är Stockholm Marathon 2012. Det blir Marias tredje mara, men den här gången kommer hon träna inför loppet på ett nytt sätt.
- Nu går jag på känslan. Känner jag för att öka takten gör jag det, men jag måste inte späka mig längre. Jag lyssnar på kroppen för den vet.
Förutom ändrad livssyn lyfter Maria fram en annan bieffekt med cancer.
- Åldersnojan försvinner. Nu vill jag bli gammal och rynkig. Jag vill bli 95 år och sitta och dricka kaffe i Trädgårdsföreningen. 
Hon tar vara på varje tillfälle till glädje, fest och upplevelser. 
- Jag har roligt nu, jag kan ju vara död om ett år. Allt som är nu är bonus, jag skulle ju bara leva tre månader till. Jag är glad, känner mig pigg och frisk nu. Det räcker.

Text: Madeleine Carlsson
Foto: Niklas Maupoix

Från "Friskispressen" i december 2011

Myter om långt liv

LEVER INTE LÄNGRE. Gifta par lever inte längre - snarare gifta män. För kvinnor har inga större hälsofördelar, om några alls, visar världens längsta livsstilsstudie. Foto: Thinkstock

Myterna som inte förlänger livet

Du behöver inte alls vara sorglös, supersocial och gift för att leva friskt och länge. I världens längsta ­livsstilsstudie har man följt över 1 500 personer under 90 år för att se vilka faktorer som är avgörande för ett långt liv. 
Här är tre myter som kunde avlivas.


 

 

Socialt liv är ­hälsosamt

Sant: Vi ser sällskaplighet som en ­eftersträvansvärd egenskap, men här är goda nyheter för föräldrar till blyga barn och för vuxna som har dåligt samvete över att de inte tar sig ut mer: Sällskaplighet, rent generellt, är inte så hälsofrämjande som man trott.
Visst har det sina fördelar att vara social. Men studien visar att utåtriktade personer tenderar att bete sig mer hälsovådligt. Bland annat har de större benägenhet att röka och dricka alkohol och har ofta mindre stabila yrkesförhållanden. Många av de mer introverta deltagarna i studien hade tryggare arbeten och långvarigare vänskapsförhållanden, något som är värdefullt för hälsan. Alltså, om du tillhör dem som gillar att vara hemma och ta det lugnt allt som oftast kan du med gott samvete fortsätta med det.

Skratt förlänger livet

Sant: Det sägs att ett gott skratt förlänger livet, men lever den gladlynta optimisten längst? Nej, det är samvetsgranna personer som klarar sig bäst. Är du uthållig, välorganiserad, detaljinriktad och förståndig är det läge att gratulera. Du tenderar nämligen att göra mer för att bevara din hälsa, och hittar ­dessutom vägar till bättre ­arbetsförhållanden, ­äktenskap och vänskapsförhållanden, än den som är sådär charmigt och härligt sorglös.

Gifta lever längre

Sant: Att betrakta äktenskapet som något ­nödvändigt för ett långt liv är en grov för­enkling. Det är nämligen inte gifta personer som lever längre - snarare gifta män. Kvinnor har faktiskt inte några större hälsofördelar av att vara gifta, om ens några alls, visar studien.
Är du en ensamstående kvinna behöver du inte försöka följa det missvisande rådet om att gifta dig, eller gifta om dig, för att förbättra din hälsa. Det kan vara precis lika ­hälsosamt att leva ensam som att vara gift, särskilt om du varit kontinuerligt ensam­stående och har släkt och nära vänner.

 

Av Karin Persson 
[email protected]


Meddelas på detta sätt

Vill tacka för alla fina julkort vi fått,
men helst tack för detta:
Jättegulligt
men det står inte från vem....
Fniss!

Via epost hade vi ju haft en avsändare,
men med detta underbara sätt kan vi bara spåra
att det är stämplat i Umeå.
Underbart med julkort!

Dan före dan

Sov ut i morse,
ända till kl 06.50.
Ut med hund och
sen iväg för ett pass på gymmet.
Fick också skruva lite med Magnus.
(fri tolkning om vad det innebar)
Fick JULKLAPP!
Jag blev glad för julklappen,
men dottern är lite sur.
För hennes far har burit hem en julklapp till lunch
och en efter jobbet i en veckas tid.
Hon har dessutom varit sjuk och
fått följa hans tunga börda.
Mycket pust, suck och prat om orättvisa.
Men det blir i alla fall snygg och fullt under granen!
Efter juldusch blev det frukost.
I vanliga fall blir det två ägg.
Idag blev det leverpastejmackor med tomat till kaffet.
Härliga semesterdag!

Nu sitter jag här och lyssnar på julmusik
och väntar på att tvätten blir färdig.
Sen ska jag möta upp mor för lunch och
sen tror jag att jag ska baka på eftermiddagen.
Ha en härlig dag före julafton!
Frid över er!

Lycka

Lycka kan vara att man kommer hem och
ser att persiennerna är uppdragna och
ljus är tända.
Lycka
för då förstår jag att min kära dotter är frisk!
Lycka är också när det kommer blommor med blombud.
Otroligt vackra
otroligt generöst
otroligt värmande i hjärtat
Glömde bort!
Ibland får man saker med bud som man inte vill ha!
MEN
det kan skapa ett gott skratt och
minnen för livet!

JULstämning

I morse var det så där underbart kallt.
Så där kallt att det blir kallt i mun när jag andas och
det knarrar under skorna.
Åsså är det vitt på backen.
Sjöng.......
nej nynnade....
julsånger när jag var ut med hunden.
Då kom lusten!
Sprang ner i källaren och
hämtade den röda.
Grävde i dotterns låda och
hittade det vintervita
OCH VIPS


Tomtemor is in the house!!!!!!!!

Hur man tar det

Ett år med psykolog som ställer frågor till mig
har gjort mig mer medveten.
En sak jag har jättenytta av är "hur man tar det".

Om jag går på ett möte och
bestämmer redan INNAN att det kommer att blir döjobbigt
med att sitta med en hög idioter,
hur bra är det?
Hur positiv är JAG när jag går på mötet?
Vem är då idiot?

Om jag tar på mig ALLT som inte andra gör,
då blir det bra på kort sikt för mig,
men hur blir det på långsikt?
Om jag tar på mig andras jobb,
hur bra är det i längden för andra?

Om jag bara är arg och sur för att jag tar på mig saker,
bryr mig om alla andra och
curlar för att andra ska ha det bra,
hur kommer jag och ta mig igenom livet?


En bild

Att se en talang utvecklas,
är väl ett privilegium.

Kolla in detta och bli imponerad.

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.4220048-stort-fotopris-till-izabelle

Denna talang har också fotat min hund,
när det blåser i hennes päls bland annat.



Stickningstips

I fjol var det mössor som jag stickade i massor.
Till nästa jul kanske jag göra sådana här i Lovikka!
Garanterad barrfri





http://www.expressen.se/levabo



Städstress

Mitt städtips inför julhelgen

Om du händelsevis har det stökigt hemma, gör så här:


1. Skapa en ny mapp på datorn.

2. Ge mappen namnet "Stöket i lägenheten/huset."

3. Gå och ta ett glas vin - eller gärna flera

4. Högerklicka för att ta bort mappen.

5. Datorn kommer då att fråga:
”Vill du ta bort Stöket i lägenheten/huset permanent?"


6. Klicka på JA - knappen.

7. Lägg fötterna på bordet, drick ditt vin och bara NJUT!




Fundering

När jag läser skönlitteratur,
kan jag sluka 300 sidor på en dag och
jag kommer ihåg allt.

När jag ska läsa vuxenutbildningens nya förodning,
eller andra måste-texter,
får jag en släng av dyslexi och
det tar tre dagar att läsa 10 sidor och
jag kommer inte ihåg vad jag läst.

Hur kommer det sig?


Invandrarmyter

 
Integrationsminister Erik Ullenhag (FP).  
Integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Foto: Scanpix
Jag har sett Ullenhagen live och hört hans retorik..........

Kritik mot regeringens
sajt om invandrarmyter

Regeringen lanserar sida där myter om invandring ska spräckas.

I denna artikel har också Alexandra Pascalidou utalat sig efter varje myt. Men jag har plockat bort hennes kommentarer för att tycker inte att de tillför något.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14101454.ab

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.
Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Myt 2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.
En stor del av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren har kommit från länder som Irak, Afghanistan och Somalia, länder som är hårt drabbade av krig och konflikter. År 2010 beviljades 9 978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl.

Myt 3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.
Uppskattningsvis lever några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, kultur eller etnicitet i Sverige. Det kan dock konstateras att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110 000 medlemmar, vilket endast utgör drygt en procent av Sveriges befolkning.

Myt 4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.
Skolor får ha avslutningar i kyrkan vilket också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2011 är det till och med krav att eleverna ska lära sig såväl nationalsången som ett antal vanliga psalmer. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag, har gällt länge och har ingen koppling till invandringen. Friskolor får ha konfessionell inriktning, där deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Myt 5: Skolorna får inte längre servera fläskkött.
Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Myt 6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder.
Påståenden om judiska konspirationer har cirkulerat i Sverige och i Europa i århundraden och bygger på synen av judarna som ett kollektiv. I Sverige, USA och många andra länder ägs radio- och tevekanaler av en rad olika företag. Denna spridning garanterar att varken någon grupp eller särintresse kan kontrollera debatten.

Myt 7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner.
Det stämmer inte. Regeringen för en mycket aktiv politik mot de tendenser som finns i Sverige till hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter.

Myt 8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet.
Av naturliga skäl finns alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.

Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svensk födda, aldrig begår brott.

Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år.
De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

Myt 10: Invandringen leder till lönedumpning.
Få svenska studier har gjorts som har kunnat visa på invandringens effekt på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk studie visar på mycket små positiva effekter av invandring på inföddas inkomster. Andra svenska forskare har visat att 90-talets invandring till Sverige inte hade någon effekt på lönespridningen.

Myt 11: Invandrarna tar jobben från svenskar.

Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken och genom att bidra till att skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se att ungefär en av fyra läkare och tandläkare i Sverige är födda i ett annat land.

På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Myt 12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist.

Få frågor debatteras så ofta och så livligt som integrations- och migrationspolitik. Politiska debatter kan ibland hetta till rejält. Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.

Myt 13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.

När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrarna var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av Malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.


Stress

Elva personer på middag.
En man som fyller år och
ska bjuda på julbord.
Han fyller år,
jag står i köket,
då kommer en liten tvåårig hand,
drar mig i kjolen,
vinkar med handen som säger;
kom.
Jag följer med,
handen klappar på stolen,
jag sätter mig,
den tvååriga kroppen sätter sig i mitt knä,
vi ska gosa,
sitter i fyra minuter,
sen är tvååringen nöjd,
jag är mindre stressad,
glad och nöjd.
Middagen blir fem minuter sen,
men det gör ingenting.


Fjärde advent

Visst är det underbart
när det är lite mörkt, grått och trist,
och vi får tända upp ljus.
Ljusen värmer både kropp och själ.
Är lite lycklig i år
att jag vågar tända ett tindra-ljus.
En skapelse som tydligen få har i år,
i och med att det är en ny skapelse.
Tänder tindra-ljuset och
tänker på alla vänliga människor,
jag möter på min väg...........

Veckans citat



  • If you must say yes, say it with an open heart.
    If you must say no, say it without fear.

Julkonsert

Min mor ville se Roger Pontare
i Örnsköldssviks kyrka.
Jippi
sade jag,
det blir min julklapp till dig
och jag hänger med!

När han började sjunga och
vi inte såg honom,
fick vi vända oss om och
där kom han i gången med
en fackla i handen och
sjöng.



Vad jag inte hade tänkt på var att jag
skulle hamna i ett känslomässigt vakum efteråt.
Det kändes som om jag åkt i en mangel.
Så mycket julkänsla med min mor var toooo much!


Bästa födelsedagen...

För två veckor sedan önskade sig min man att få åka skoter på sin födelsedag.
Jag har dansat en och annan snödans för hans skull.
Hur lycklig var han när det blev sanning?
Men först fick han paket.....



Jag visste inte att jag längtade efter snö heller.
Det var lycka i magen när vi körde in i ett julkort.

Magiskt när jag fick ta på mig skidorna och
ge mig ut med hunden.



   



Jag njöt av skidturen.
Decibell jobbade sakta,
tills jag upptäckte ett litet problem



Vill bara påpeka att det ÄR snö hon har runt tassarna.
Bilden är INTE ett montage!
Visst är hon söt och hon jobbade kanonbra utan gnäll.
Kärlek!


Citat

Ta ditt liv i dina egna händer och
vad sker?
Något fruktansvärt!
Det finns inte längre någon att skylla på
Erica Jong


Nacken

Någon gång i februari år 2011,
började jag att få ont i min axel.
Någon gång i november år 2011,
började mina fingrar domna bort.
Då tänkte jag att det är nog dags att kontakta någon.
Jag blev rekommenderad sjukgymnast,
och valde då vårdcentralen,
som i mitt fall heter Ankaret.

Där fick jag träffa en gammal favorit,
sjukgymnast Agneta.
Hon undersökte mig och
konstaterade att vi sätter fokus på nacken,
så kanske värken i axeln försvinner.
Logik på hög nivå!

I alla fall,
efter alla år har jag lärt mig att de som ska hjälpa en gör sitt,
MEN den mesta skötseln och jobbet måste jag göra själv,
i och med att jag har valt att bo i denna kropp 24/7.
(Valt och valt förresten, skulle kunna tänka mig ett omval,
eller kanske en folkomröstning...)
Nu har jag varit såååå duktigt och gjort allt sjukgymnasten bett mig att göra.
Och VIPS en dag så känner jag att disken är tillbaka mellan kotorna.
Lycka!
I går när jag träffade henne igen,
så berättade jag att jag gjort allt hon sagt till om.
Och det funkade!
Hon log och talade om att så var inte fallet med alla patienter.
En rysning gick genom kroppen,
för jag har varit en av dem.......
En av dem som tycker att sjukgymnasten ska fixa allt,
så att jag kan fortsätta att misshandla min kropp.

Nu tänker vi framåt!
Varje dag ska jag göra bakåtböjningar två gånger per dag,
inte sitta mer än 30 min på jobbet,
tänka på min hållning och
träna.
Och då kommer min disk att ligga kvar och
förhoppningsvis slipper jag snart också värken i axeln.

Dilemma

Min man tittar på mig med strålande ögon,
och säger:
- I kväll ska jag se på tv kl 20!
Så har jag också tänkt.
Men HÄR får jag en känsla av att vi inte tänker samma sak,
så jag frågar:
- Menar du "Simon & Thomas" eller "Du är vad du äter".
Min man får en annan,
mer blank yta i ögonen.
Han ser lätt förvirrad ut och säger:
- Näähe, åsså ler han och fortsätter,
- K1!

Helt plöstligt har mitt dilemma försvunnit.
Jag visste inte vad jag skulle välja igår kväll;
"Simon & Thomas" eller "Du är vad du äter".
Det blev ingendera!

Så vad gör jag efter
hundpromenad,
matlagning,
tvättstuga,
städat toaletter och
adventskalendern.
Jo, jag och dotterna far först med soport till Återvinningen,
och sen far vi på Friskis och tränar i 45 minuter.
OCH DÄR kan vi cykla medan vi ser på MTVs
"So You Think You Can Dance".

Ett mycket bra alternativ till K1!


Hmmm

Nu generaliserar jag, men...
vilka tvprogram är dessa gjorda för?
- män som ska ta sig ner till civilisationen
- mäns om överlever i öknen
- män som ska springa i kyla
- män som ska överleva
- olyckor till sjöss, land, luft
- omöjliga uppdrag
- testa saker
- hur djur överlever i naturen
- hur alla överlever i extrema förhållanden

Alltså hur många program finns det?
Ibland tror jag att man skulle kunna se;
hur överlever jag ett långt liv med samma partner?
Tror att jag ska tipsa Discovery.


Luciamorgon

Min jobbdag började så här.....
Kolla in:

http://www.komvux.ornskoldsvik.se/

Personalpolitik när den är som mest värmande......


Olycka?

Igår -12, idag + 5.
Igår vinter, idag ishalka.

När jag halkat runt kvarteret med hund,
insåg jag att kära flexpasset,
på Friskis,
skulle inte få besök av mig.
Bara tanken att halka ner för backen,
och sen upp igen efter passet,
blev tant-varning-halka för mig.
Vad gjorde jag?
Dottern somnade om,
med ett leende på läpparna.
Jag tände staken,
och flexade kroppen lite själv.
Halkade sen iväg till jobbet,
och vad möttes jag av?
Jo, tre tomtande rektorer som stod ute vid entrén,
med flödande julmusik,
tända marshaller,
vilda eldar,
varm glögg och pepparkakor.
Jag log i hela hjärtat och konstaterade,
att det var det här,
som var meningen med min Luciamorgon.


Namn

Miss Decibell,
Decibell,
Dezzie,
Stumpan,
Prinsessan,
Gosan,
Snurrfia,
Tjoffamaja
många namn på 1 hund


Tv-program

Jag älskar Idol.
Nu har det gått i graven efter åtta år.
Vad ska jag nu titta på,
under kommande höst på fredagskvällarna?

Efter Idol är det David Hallenius.
Jag älskar "Vickan och Daniel"-serien!
I och med att jag inte tycker om kunghuset,
så tycker jag att parodin är klockren.

I fredags väntade jag på Vickan,
och fick på köpet statminister Reinfeldt,
som var gäst.
Och faktum är att jag blev såååå positivt överraskad.
Måste ha varit det roligaste programmet på länge.
Jag gillade verkligen Reinfeldts humor!
Han var kul, med på noterna och bjöd på sig själv.
Underbart!
Kolla in programmet på Tv4-play:
http://www.tv4play.se/noje/hellenius_horna?title=hellenius_horna_del_8&videoid=2115157

Tur att de inte tog dit Juholt,
för han är ju ett stort skämt hela han,
OCH han är ju lik Kajan.....
 


Kära barn!

Inte ofta jag får dem på bild.
Men sonen har fått en ny jobbjacka,
och dottern är klädd för att hämta julgran i källaren,
och sen vidare till Luciashow i stallet.
Sen kan de ju inte vara seriösa,
när modern ska fotografera,
MEN
den elaka mamman lägger ut dem ändå!
Fniss!

Varit där, gjort det

I alla fall ville min kära dotter att vi skulle fara på stallet och
se årets luciashow.
Faktum är, att jag blev glad och sade självklart!
Om hon frågar nästa år,
kommer jag att säga; aldrig mer!


Jag vet att vi sade när dottern var med,
tror hon slutade för cirka fem år sedan,
och då hade vi sett showen fem gånger, typ,
att kanske det skulle förnyas lite,
för att dra mer folk.
Men fick då till svar att,
det är ungdomarna själva som bestämmer.


Så där sitter vi i kylan,
med en lastbil utanför dörrarna,
vars avgaser väller in,
innan showen.
När vi sen ser programmet,
tror jag att de ha kopierat något gammalt program,
för de visar samma showinslag med
samma personer inblandade ?!?!?
Till och med "Grynet" är med!
Måste ge en eloge till "Grynet" som var konfrencier,
kul inslag för mig som gillar henne,
men vad tyckte de i sex års-åldern?
Vad tyckte sexåringar,
när Grynet uppmanade dem att skrika ut "ta ingen skit"?
Ja, ja jag vet att man sade när showen började,
att det var en sammanfattning av 2000-talet,
men ändå!
I mina ögon är det en målgruppsmiss.
Det som var nytt var att tjejerna körde en variant av
"tjejerna på Klitteholm",
som uppskattades av de inblandade och
de minsta.........
när väl hästarna blev inblandade i showen.
Det andra som var nytt och mäktigt,
i mina ögon var
att de rullade in lastbilen och
på flaket stod ett lokalt hårdrocksband,
som fick spela EN låt
medan två ekipage hoppade över två hinder med
marshaller inunder.
Nej, ÖOR !
Jag anser att showen är "för klubben för inbördes beundran",
inte gjord för mig som vill längta efter Luciashowens magi varje år.
Min dotter var dock nöjd,
med kommentaren;
jag vet ju hur kul det var att vara med i den och
kommer ihåg känslan.
Men när vi for hem sade hon;
du kanske har rätt,
det kanske är roligast för dem som är med.
Och ÖOR,
DET drar inte in pengar till klubbens ungdomsverksamhet,
när inte showen vänder sig till dem som ska sponsra och roas.
Utan när ungdomarna själv ska ha sin egen roliga timme,
som dessutom tar 2,5 timme av min helg!
DÅ måste man tänka om!
Tror också att det är fler som tänker som jag,
för att ena sektionen var inte ens halvfull.
Vad vill jag då se;
Luciatåget och hästar.
Kanske man ska göra som i Skellefteå.
Köra två shower på en dag;
en show kl 13 och en kl 15.
Där fokus är på hästar och Luciashow!
Hur svårt kan det vara?



Helgsnurr i huvudet

Inget inbokat.
Men dottern vill på stallet och
se på årets luciashow.
Självklart ska vi dit och
frysa och
uppleva gamla tider.
Annars vill sjukgymnasten att jag ska vila.
En timme i soffan och jag är döless,
redan på fredagskvällen.
Tur att det är Idolfinalen i kväll.
Men det lär väl inte bli en månskenstur i morgon kväll.
Det vräker ner snö-regn och
det blåser orkan och
havet har stigit med nästan 1,5 meter!
Kurar ihop sig i soffan och
vilar disken som putar ut i nacken.....
och funderar om jag gör rätt att säga ja till ett nytt åtagande

Långjulmat

I och med att vi inte äter julbord på julafton,
har vi valt en annan tradition.
Vi äter julmat nästan varje dag,
men liksom uppdelat.
Det kan vara köttbullar, potatis och rödbetssallad
(nu äter inte jag rödbetssallad, men resten av familjen)
Vi kan äta kalvsylta, potatis och rödbetor.
(jag äter inlagda rödbetor)
En middag blir det prinskorv och potatismos.
(dj-lar vad mycket potatis det blir!)
Bräckt gravad lax med stuvad potatis
(potatis igen!!!)
Idag bestämde vi oss för dopp-i-gryta.
(phu, ingen potatis till det)

Levande ljus och trevligt sällskap,
fattades bara julmusiken.
(det är min man allergisk emot)

Nu tänker jag så här;
Anna Skipper skulle fullkomligen skälla ut oss om hon såg detta:
socker i senap och dryck,
fet skinka,
vitt mjöl
och några små, dj-la, gröna ärtor.
Nu är det väl tur att hon inte ser det.
Men om hon ser det,
då kommer vi att hamna i tv.
Litet jippi kan jag tycka.....fniss!



Mitt ord i dagen

När jag inte ha värk önskar jag mig allt.
När jag har värk vill jag bara bli av värken.

Bungypump

Jag kommer att vara den sista i världen som köper stavarna!
Men sen måste jag ju inse att min axel och jag måste först bli frisk.
I alla fall är det härligt att se att kära puss-Gun är på gång ;)
och hon strålar som en nyponros.
Hoppas att hon trivs med hos min favorit-mattant;
Anna Skipper!!

http://www.annaskipper.se/bungy-pump.html

Kan se när Anna och Gun ska gå ihop och
prata mat och motion!
Tror faktiskt kära Gun är snygg i tv, också!


Vuxen

"När jag känner mig vuxen, ska jag skaffa barn!"
Sade en kollega till mig för många år sedan.
Jag asgarvade och sade att jag är inte vuxenmogen ännu,
och har två tonåringar.
NÄR blir man vuxen?

Att få barn gör en vuxen,
eller man tvingas in i en vuxenroll,
om man nu är seriös som förälder vill säga.

Sen växer barnen och
kan-själv-åldern kommer med jämna mellanrum.
Som förälder småler man,
för man vet att barnet ännu är beroende av en.
Men sen kommer den åldern där barnet spänner ögonen i en och säger:
"Men mamma, jag är vuxen nog att klara mig själv!"
Å då ska ju liksom navelsträngen bort,
även om helikopterperspektivet liksom övertar.
Man hovrar övervakande och ser att allt är bra.
MEN ibland misstar man sig!
Vuxenrollen har infunnit sig kroppsligt och i viss mån mentalt.
Men den mentala biten är dock  få erfarenhetsår på nacken och
den kan ibland hamna på villovägar.
Då slår man som förälder ner i det vuxna barnets vardag,
för att lappa ihop de puzzelbitar som finns,
och jämföra dem med de skenbitar man fått sig till dels.
Fallet blir stort för alla.
Barnet som inser att gräset i vuxenvärlden är inte grönare.
Den vuxne som hovrat för högt och
fått dimridåer.
Och själva vuxenvärlden får sig ett fall bakåt.
Att vara vuxen idag är inte lika självklart i ålder, tid eller rum,
som för kanske 100 år sedan.
Hur ska man då som förälder veta när curling- och
helikoptertiden är över,
för att låta barnet "krypa ur" föräldrarhemmet på egna knän?


Svarta

Ibland vill någon säga mig något,
men jag förstår inte.

Nu är det någon som vill mig något,
och kommunicerar genom att skicka fram svarta kattor.

De senaste veckorna har minst en katt om dagen,
sprungit framför mig när jag går,
eller åker bil.
VAD vill det säga?

Kanske att det är många kattor ute,
oturen står vid dörren eller
att det är något som jag ska observera.
Vad vet jag?!?!


Vecka 48 i bilder

 


Stefan och jag for och handlade.
När vi kom hem badade lägenhet i jul;
lukt, ljud, smak och ljus.
Kära dottern hade testat julmingelkaka och
värmt glögg.
Så fint
så överraskande!



Mingelsnacksen var brie, fikon, pistagenötter, honung
på mjuk pepparkaka.
Gudagott!

På lördagen var det skoter-spårs-letning i Solberg.
Liiiiite snö på berget annars mest halka.
Tror jag såg kantareller,
men blev nedröstad.







Jättemysig stig mot stupet och solnedgång,
eller uppgång............
eller what ever!!
Här är det i alla fall fika,
för människor men
måste säga att hundarna var sugna också.





På andra sidan,
ser man Solbergs slalombacke.
Längtar att få testa mina nya slalomskidor!

På söndagen begav jag mig för att träffa Tjejligan för att fira jul.
Det var det 23e julfirandet ihop!
Mäktigt va!
Trots det var inte värdinnan glad åt
värdinnegåvan!
FAST jag pimpat upp den så den nu är värd 100kr.








(G)Renen var med en kort granstund....
inför årets fantastiska julpyssel,
som till och med fick den gnälligaste att vara nöjd.



Men så hade vi också en pedagog till värdinna,
som är van att jobba med pyssel och smågnälliga. ;)





Och resultatet blev ju fantastiskt!



Sen blev det mys i soffan.....

...kaffe, snacks och surr innan

JULTOMTEN KOM!

Alltid lika pirrigt!

Vi for hem med ett leende på läpparna och i själen!


Enklare träning


Veckans ordspråk

Det är svårt att ge bort vänlighet.
Den kommer hela tiden tillbaka till dig.
Cort Flint


Helgen

I helgen blev det Solberg.
Ingen snö där,
men väl en fantastisk stjärnhimmel.
Vi hade också lille jack russell-hunden, Love,
med oss.
En urgullig snäll hund.
Surströmming blev det på fredagen,
med nybakad, mjuk pepparkaka.
Runda pepparkakor blev det på lördagen,
innan vandringen till "stupet".
Mats visade vägen och
det var mäktigt att sitta på berget den 3 dec och fika.
Sen lastade vi in ved och bakade lussebullar.
Skidskytte från Östersund och
sen oxfilé till middag.
Mats x 2 och Eva fick vi till gäster.
Trevligt och ute snöade det!
Det har kommit cirka 10 cm snö.
Stefan packade ihop på söndagen,
medan jag försökte tänka på annat än adventsfika.
Mor kom med hem en stund och
vi hann med en promenad.
Lycka var att få träffa Tjejligan för att fira vår 23e jul tillsammans.
Värdinnan blev inte glad över min värdinnegåva;
den gamla kaktusen som nu är uppimpad!
Pyssel som blev små jultomtar åsså julklappen.
Mysigt avslutning på helgen!

Lyckokänsla del 2

Jag fick ju ett sådant enormt lyckorus häromdagen,
av en som var så tacksam för min insats,
att jag fick en present.

Jag har tänkt på en annan person länge,
att om jag får tag på en sådan ska jag ge bort den,
i veckan fick jag en.
Frågade först familjen om någon ville ha,
men alla var nöjda.
I morse sökte jag upp personen,
och frågade om denne vill ha detta.
Hon tog den mellan sina händer,
stirrade länge,
rodnade,
stammade och
frågade vad det kostade.
Du får den gratis om du lovar att ha kul.
Denna person visar sällan känslor,
hon flög om halsen på mig och tackade stort.

Gissa om jag kände mig nöjd,
att få ge denna person,
som inte är en bekant men jag vet vad hon gillar,
denna sak som hon uppskattar så,
utan att hon bett om det.
A big surprice som  värmde enda in i hjärtat!


Fetast

Här finns Europas fetaste medborgare

Hälsa 30 november, 2011 



Mellan var tolfte och var fjärde vuxen i EU-länderna är fet, enligt en ny undersökning. Skillnaderna mellan länderna är stora. Sverige hamnar ungefär i mitten – minst feta är hallänningarna

Det är EU:s statistikorgan, Eurostat, som redovisar en intervjuundersökning om européernas hälsa.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem, som har mätts genom att använda BMI (Body Mass Index). Ett BMI över 30 definieras som fetma. Eurostat har uppgifter om 19 av EU:s medlemsländer, för åren 2008/2009.

Minst andel feta finns i Rumänien, 8 procent för kvinnor och 7,6 procent för män, Italien (9,3 respektive 11,3 procent) och Bulgarien (11,3 respektive 11,6 procent).

Fetaste kvinnorna i Europa finns i Storbritannien (23,9 procent), Malta (21,1 procent) och Lettland (20,9 procent).

Männen är fetast på Malta (24,7 procent), i Storbritannien (22,1 procent) och Ungern (21,4 procent).

Som jämförelse kan nämnas att i USA är andelen feta cirka 27 procent – alltså värre än något land i Europa.

Några större skillnader mellan män och kvinnor finns inte där.

•Sverige finns inte med i just den hälsoenkäten, men Folkhälsoinstitutet har tidigare kartlagt hur feta svenskarna är och enligt de uppgifterna från 2007-2010 räknas 13 procent av svenskarna som feta.

Sverige skulle därmed hamna ungefär i mitten av den europeiska fetmalistan.

Även i Sverige är skillnaderna mellan män och kvinnor måttliga.

Däremot finns det socioekonomiska skillnader. Arbetare är fetast (17 procent år 2010), följt av lägre tjänstemän (12 procent) och mellan/högre tjänstemän (10 procent).

Det skiljer också mellan olika län. Fetast är man i Gävleborg (18 procent), medan minst andel feta finns i Halland (9 procent).

Hela länslistan ser ut såhär (2007-2010).
Halland 9
Blekinge 10
Stockholm 11
Kalmar 11
Västerbotten 11
Västra Götaland 12
Uppsala 13
Södermanland 13
Östergötland 13
Jönköping 13
Västmanland 13
Dalarna 13
Västernorrland 13
Jämtland 13
Kronoberg 14
Skåne 14
Värmland 14
Örebro 15
Gotland 15
Norrbotten 15
Gävleborg 17

 

Hans Lundgren, reporter

Hans Lundgren
Reporter/webbredaktör
08-442 46 21, [email protected]


Barnamun från FB

Elin 3 år när mormor, pga huvudvärk inte kunde följa med morfar till oss och äta middag:

- Där skulle mormor sitta...

(tittar bedrövad på den dukade platsen med den tomma stolen bredvid sig, fortsätter sedan relativt glatt)

- Men hon kunde inte komma, för hon är sjuk i huvet!

Smaka på den...

RSS 2.0