ulrikaeh

Att spela golf kan var hela känslomässiga skala;
glad, ledsen, förbannad, aktiv, analytisk.....
Dessutom ska man hålla sig lugn och ladda om inför varje slag.
För som golfare är man faktiskt ute efter det mest perfekta slaget,
oavsätt om det är över 100 slag per runda.

Nu är det så att jag gjort åtskilliga 100-rundor,
men inte blivit bättre på två säsonger.
Till slut slutar jag analysera och tar lektioner av en pro.
Och till slut får jag ordning på slag och nerver.
Helt plötsligt börjar jag få poäng som nästan överensstämmer med mitt handikapp.
Jag lyssnar på proffsen och konstaterar att de säger:
det är på bra närspel och puttning du vinner.
Så jag tränar och plötsligt händer det!
Ena dagen så spelar jag på mitt handikapp och kommer tvåa i en tävling.
Nästa dag spelar jag sällskapsrunda på Veckefjärden och
då är det liksom "en massa turslag" som hamnar där de ska.
Helt plötsligt har jag gått 15 hål och har 36 poäng.
Efter 18 hål har jag 41 poäng.
Allt över 36 poäng ger sänkning.
Äntligen, kan jag få skriva ner mitt hcp.
Övning ger färdighet,
eller ju mer jag tränar, ju mer tur får jag.......

Det bästa jag och Emmy vet är att sola,
bland annat.
Idag stack vi iväg till Nyängets hundbad
och soldyrkade några timmar.
Decibell fick svalka sig också,
sen en lur under paraplyet.






Ovan;
bild från stranden.
Nedan;
bild innan vi for på kalas i Husum.



Emilia fyllde tonåring.



Denna lilla trollunge har några år kvar till 13



Vi åt massor med god sallad med tillbehör.
Och på värdinnans,
tillika min svägerskas,
begäran
kommer bilder på efterrätterna:

   

Mobilen ringer precis när jag slagit upp mina gröna.
Hittar mobil, ser inget och svarar.

- Hej, gör du? undrar Carina
- Ähhh, sover... svarar jag
- NU klockan är ju nio?
- Fest i lägenhet snett under till kl 02...
- Ok, jag skjutsar dottern och sen hämtar jag dig åsså far vi.
- Var ska vi??
- Men till Gun! Vi bestämde det igår.
- Ok, uppfattade inte att det var precis idag....

En fantastisk svensk sommardag med trevligt sällskap och varmt badvatten. Vad mer kan man begära?
Fick även middag med dryck av alla sorter! Och skjuts av bästa Carina.

På stranden med Carina, Gun och Åke.

 

Granto känns nästan som utlandet.

 





Dekorativt "stenben"



Peggy och Ellen missade badet men hann till middagen.

 

 

Min kära dotter, hennes pojkvän och deras kamrater,
var och fiskade i förrgår kväll.
De kom hem med två stora abborrar.
Det är inte helt fel att steka och äta nyfångad fisk till frukost.
Tar mig tillbaka till min barndom,
när vi fiskade jämnt och fick grilla ädelfisk vid öppen eld.

Tur att min man kan filéa med vilken kniv som helst.

 

Fina va!
I alla fall så ligger de på en assiett,
så ni inte tror att det är jätteabborrar de fått ;)

Efter mycket trevliga dagar i Västerås,
avslutade vi lika trevligt i Avesta.
Vi bjöds på lunch,
spelade golf och
middag hos Janne och Jenny.
Dessutom har de två underbara barn;
Marcus och Emma.
Marcus var bjuden på sova-över-kalas,
så han såg vi inte mycket av,
men nioåriga Emma följde oss troget.
Kan inte fatta att en sådan liten tjej,
följde med oss på en 18-håls-runda,
utan gnäll.
Hon gjorde det i fjol och hon gjorde det i år igen.
Enligt mamma Jenny är det Decibells förtjänst.
Men endå, inte ett enda gnäll på 4,5 timmar.
Otroligt!
Vi slapp regnet på golfbanan,
och det kändes gott att sitta under tak när vi åt middag,
och regnet öste ner.

Vi for tidigt från Avesta för att fara hem.
Skönt att sova i sin egen säng,
men ack så tråkigt att komma hem till "vardagen" igen.
Saknar alla vänner redan,
tur att vi har några goa vänner här också,
som vi kan nöta på.....

Alltid lika glatt att komma till Maria o Jan
åsså bodde lille Love med föräldrar där,
pga lägenhetsrenovering.
Härligt att träffa alla!



Den hemlösa familjen....



Efter golfrundan kunde vi relaxa i trädgården innan middagen.
Kom på att Västeråsarna har en trädgård som också jag skulle kunna bo i.
Härligt att träffa barndomskamrat och kunna grotta i mina rötter.....

 

Sen blev det grillning och då kom det nygifta paret Scheele hem.
Det vill säga det äldsta barnet i familjen är precis bortgift.

  

Hundarna var hemma också.

 

Ops, mitt vinnarteam i kubb och geni.



Och det måste ju också finnas ett lag komma tvåa.
De hade en vinnarstil, men det räckte inte.

När vi flackar och far,
blir ibland min hund orolig att vi ska lämna henne någonstans.
Decibell är inte dum,
för om vi ska iväg då måste vi ta resväskan,
och då är hon med.....



Innan vi lämnade min far och Vibeke,
bjöds vi på lunch på Sjökrogen i Västerås.
Riktigt trevligt

 

 



  

Egentligen skulle vi inte åka söderut.
Men Söderhamns golfbana lockade.
och längtan till Västerås till släkt och vänner.

Min kära far och hans sambo hade fått hyra detta lilla hus,
för en billig penning om de fixade lite på huset.
Inte helt illa för dem som blivit stadsbor.



 

PS. Vi kom aldrig till Söderhamnsbanan.
Men väl fyra andra banor.

Vi sov i stan och latade oss på landet.
På onsdagen var det styrdans på Djäkneberget
så vi gick dit för att sitta på uteserveringen.

När jag bodde i Västerås på 70-talet,
var denna plats gigantisk.
Den måste dock ha krympt med åren......



 

När vi skulle gå passade far och Vibeke på att ta sig en sväng om.
De var nöjda och vi var glada att se på.

Denna sommar har vi umgåtts med många Jan:or
eller kanske det heter Jan:er
eller Jans?
Först var med Jan och Carina till Irland.
Sen har vi träffat en liten fransk Jan,
Jean-Paul och V,
för att möta släkt och och umgås.
Efter det for vi till kompisar Jan och Maria,
för golf och umgås.
Sen vidare till Jan och J,
för golf och umgås.

Gemensamt för alla är att vi haft det underbart,
i generösa vänners sällskap.

Vad mer kan man önska sig?
Kanske hitta vänner med andra namn........

En av de bästa sakerna med semester,
är att slippa väckarklockan.
Också det att du kan vara upp länge.
Denna sommar är jag förvånad över mängden.
Jag kan sova 10 timmar i ett svep,
och ändå inte vara utvilad.
När jag någon gång sover sju timmar,
är jag dock alldeles osövd.
Bra eller anus?
Det jag märker av är att om man sover för mycket,
då går man upp i vikt.
Jag tror det absolut,
och inte på mängden grillat, öl och vin som förtärs.
Faktum är, är det lördag hela veckan,
vet ju inte magen om annat än att den ska skrika på fest.
Arv eller miljö?
Men det gäller väl att njuta av allt det goda,
och samtidigt
bara vara,
fånga dagen,
ta det lugnt och
umgås med nära och kära.

Som sagt på torsdagen hade vi svägerska och svåger på middag med paraplydrinkar.
Såååå trevligt!


På fredagen var jag med min mor i Skule .....



och sen middag hos bästa Carina,
där bland all mat
, gjorde majsen succé
Såååå trevligt!



 

På lördagen grillade vi först hamburgare,
innan det blev surströmming hos KBJ.
Och MJ fiskade
Såååå trevligt!



På söndagen for vi ut till Järvön.
Vi hittade ett hål i kalldimman,
så vi kunde vara ut en stund.
Såååå trevligt!

 

Sen blev det trevligt och lite sorgligt.
Vi var på bio och så SISTA Harry Potter-filmen.
Kommer att kännas tomt att inte längta efter en fortsättning.
Men min släkt och vänner är kvar,
och Harry är ju bara på låtsats.
Sååå trevligt!

Min mor brukar få bestämma vad vi ska göra på vår årliga utflykt.
I år blev valet Skule.
Måste skämmas lite
för jag har inte varit i Naturum sen det byggdes,
så jag tyckte det var ett mycket bra val.

Jag hämtade mor vid 9:30-tiden och så bar det iväg söderut.

Först gick vi bara en kort sväng för att se var Skulefestivalen håller till.

 

Mamma undrade:
- Var f-n är orkestern!



Sen lämnade vi hunden i bilen och
gick på en guidad tur inne vid utställningen.
Kort och bra information,
även om guiden inte var från Sverige och
fick assistans av en man i åhörargruppen.



Tur att de serverade en mycket god lunch där.
Mor åt hemlagade örtbiffar med potatishalvor,
och jag åt en underbar cesarsallad.

Efter det begav vi oss till Västraporten,
på rekommendation av kamrat Carina.

Vi trodde att porten började här,
men det är ju bara det vackra konstverket som kan skådas från E4an.



När vi sen kom till rätt plats,
blev vi mycket positivt överraskade över
naturen, den välordnade "stigen" och den totala tystnaden.
En bit in efter "stigen" fanns denna utplats.

 


Decibell var lite sur att hon fick gå i koppel,
men är vi i ett naturreservat
och ett världsarv
så är hunden kopplad.

En vilopaus,
nej, en arrangerad bild,
efter vägen.
Decibell har fått syn på dottern och fadern som kom.
Hon messade till sin bror för att hon tyckte att fadern som var 88 år,
gjorde en bedrift som gick med henne där.





Målet för oss var Nylandsruten,
en lagom promenad på 800 meter från parkeringen.

Väl framme vid utsiktsplatsen blev vi stumma av beundran över utsikten.

  

När vi flyttade till lägenheten,
var kanske det första min svägerska sade:
- Till sommaren vill jag komma hit och dricka paraplydrink på er balkong.
Nu är det tredje sommaren vi bor här,
och äntligen blev det av.




Det är riktigt kul att bjuda dem på mat,
för de är sååå tacksamma.



Till förrätt blev det ost- och melonsallad
En förrätt som var hett svalkande.



Till varmrätt blev det plankstek,
på dotterns begäran.

 

Till efterrätt blev serverades en
lime- och jordgubbscheececake



Kvällen var varm och sällskapet mycket trevligt.

När vi köpte Decibell för sex år sedan,
ville jag egentligen ha en katt.
Men min man är allergisk,
så det blev en hund,
liten som en katt.
Nu har hon hittat en ny plats,
kan säga att det är en kattplats.

När jag bodde i USA,
ville mamman i familjen baka något ibland
för att det skulle lukta gott när barnen kom hem.
Igår blev jag jättsugen att baka,
när åskan kom,

(Nu har jag hört att man inte ska baka när det åskar,
varför undrar jag?)

så jag bakade 60 kanelbullar.
Vad blev min belöning?
Min dotter kom hem och sade att:
- Åh, vad det luktar gott! Får vi ta en bulle?
Då tänker jag; innan maten,
självklart,
jag kan ju se det som förrätt.

Sen har min familj slukat bullar,
det är väl en belöning nog;
att min familj vill äta dem,
och att det luktar gott i hela huset,
så mitt barn blir glad vid hemkomst.

Vi valde att strosa ner på stan för att äta lunch i hamnen,
min man, min hund och jag.
Kanske inte hunden var riktigt med på det.
På väg ner gick vi igenom Örnparken,
där de har gjort denna plantering,
av grönsaker:
sallad, kål, majs, dill, ärtskidor, ringblommor......



Känner mig ibland som min mor
som inte åt glass när jag var liten.
Nu är jag där själv och känner inte för glass längre.
UTOM när det gäller denna glass:
blåbärsglass med lakritsströssel i hamnen.



Jag åt glass och min man kollade båtarna.

Om de på Irland tyckte att de hade sommar,
var det ingenting mot vad vi hade när vi kom hem.
Det blev både golf och båtturer,
två dagar i rad.

Järvön på söndag....

  



Järvön på måndag kväll.

 

 

Så kom då hemfärdsdagen.
Tyvärr glömde jag kameran som skulle föreviga den vackra frukosten.
Vi tog oss ut till flygplatsen.
Det blev taxfree och fika.
När vi satt och fikade,
kom några killar springande.
Jag känner igen dem, sade jag.
Sen hörde vi vrålet.
Det var några asiater som också kände igen grabbarna,
som de stoppade och tog bilder på.
När vi sen kom till gaten var de där,
jag var bara tvungen att fota dem på planet.


Och ni som inte kom ihåg var ni sett dem.
Här kommer en påminnelse:



De skulle till "Sommarkrysset"
När vi sen landade upptäckte de irlänska medelålders damerna dem,
och barnen och tjejerna......
Vi såg att de var mest omringade hela tiden på Arlanda,
mest av det kvinnliga könet med kameror.

Uppe tidigt och åt en fantastisk frukost,
sen ut och jaga turbussen,
Dublin tour bus med hop-on and hop off.
Helt ok för 160 kr/pers.



Vi tredje stoppet hamnade vi HÄR:



En mäktig teknik som visade hela gången,
från vete, humle, jäst och vatten till
en äkta Guiness.
Sju våningar med information.
Det fanns också ett vattenfall med önskebrunn,
behållare och också hur de gjorde tunnorna till ölen.

  

Och sen hamnade vi på typ våning fyra och där var det provsmakning!



Vidare upp, via sponsring, mer info och intressant teknik.
Hamnade vi sen vidare upp till den enda 360gradiga puben i hela Dublin.
Och där fick vi en hel pint av Guiness eller softdring.

 







Vidare på bussen

 

Bilden till vänster:
Nu kommer jag inte ihåg om det var bron som byggdes
för att kungen skulle komma till sin älskarinna
eller
om det var 50 centsbron.
Det vill säga det kostade 50 c för att gå över,
och alla män bar sina kvinnor för att spara halva avgiften.
Bilden i mitten:
Är ett monument över slaget från Hastings,
då engelskmännen besegrade Napoleon.
Till höger:
Här bor presidenten (?) för Irland.
De tänder ljus i fönstren för att hitta hem.

Monumentet och presidenten bor mitt i Europas största inhängnade park,
som dessutom har ett zoo i parken.

   

Spiken som har en bas på tre meter
och är 120 meter hög
och är ett minne över milleniumskiftet.
Den kom dock inte upp förrän 2003



Vi hoppade av ibland.
De har 23 stopp under turen.
Hår fick vi byta buss efter 23 stoppet,
men vi hade inte åkt färdigt,
så vi tog en ny buss.



Alla dörrar hade olika färger



Här inne bodde en känd författare,
kommer inte ihåg vem, dock.
Irland har fyra författare som har fått nobelpriset.



Här är vi nu på shoppinggatorna;
Grafton street och St Patricks green.



Troligen den minsta puben i Dublin.



Vidare till kvarteret Temple Bar.

 

 

Vi avslutade på the Larder.
Där hade de fantastiska lammburgare,
i klass med Stefans hemmagjorda burgare.
Jan tog en Nordirlänsk öl till förrätten;
the Headless Dog.
Carina läser sin nyinhandlade vampyrbok.



På väg till hotellet hittade vi den optimala picknick-cykeln.
Något för Benny kanske....



Efter 11 timmars turistande var det skönt att komma till hotellet.

 

Frukostrummet hos den supergulliga värdinnan.
Innan spel på Tullamore GC kl 8 på morgonen.
Vi undrade om det var en en Guiness eller
en irish coffeé.......
Nej, det var ju bara markering för gubbarnas tee.



The ladys lockerroom


Efter golf och lunch bar det av till den stora staden Dublin.
Ett gathörn i Dublin.

  

Många av gatlyserna såg ut så här.


En trappa upp till en lägenhet.
Och en lägenhet under.



Lobbybaren på hotellet vi bodde,
som bjöd på fotboll,
Sverige-USA som Sverige vann.

Här äter vi en fantastisk frukostbuffé med varma rätter också.
Med frensh toast och Bap=
hamburgerbröd fylld med ett lager bacon,
ett lager korv och sen ett stekt ägg ovanpå.

 

Efter utträdet från slottmiljön for vi på en roadtrip till Galway,
på västkusten.

 



Vackert med havet!
De hade små askkoppar fast på papperskorgarna.


Vi körde lite vilse trots karta och GPS.
Vi hamnde helt på countrysidan,
där bara en bil kunde köra och
helt plötsligt stod en vit ko på sidan och
slickade på rutan.
- En shortcut! jublade Jan.
I alla fall föll regnet och vägen var vinglig.
Vi fick fara tillbaka för att inte alla skulle bli åksjuka.



Vi passerade en lite stad,
vars namn jag ej kan uttala,
men som hyllade fushian.
Det visade sig att i mitten av augusti blommar alla fushier
och det är vackert och de blommar överallt,
även vilt.
Jag tycker att det ar underbart att se dem blomma vilt som buskar.

Färden gick till Tullamore och ett nytt B&B som kostade cirka 300 kr/pers och dygn


  

Det blev italiensk mat på en supergod restaurang; Sirocco i Tullamore.
Sen bar det iväg till en pub för en Tullamor Dew.



  

Det var rätt kul när vi kom in på puben,
så hade de markerat ett trappsteg,
på golvet innan trappen.
Både jag och Carina tog ett steg samtidigt,
som om det vore ett trappsteg.
Och sen fastnade vi liksom i posén när vi stod där med en fot på det falska trappsteget.
Asgarv!

Vi mötte också en drogad kvinna som kom med en silversko i handen.
Sen såg vi båda skorna vid en bil,
men ingen kvinna.
Sen såg vi två ambulanser och en polisbil.
Sex personer lotsade in den drogade kvinnan i ambulansen.
Undra om hon fick sina skor senare?

Att fira namnsdag är inte så viktigt för mig.
Men denna namnsdag går nog in i mitt livsarkiv som den bästa ever....

Småsvalorna hade byggt bo under taket. Gulligt va!



Senare på eftermiddagen kom denna jättefågel med kraftig näbb,
och kommunicerade med oss.
Han fick en lite kycklingbit och
var bra sugen att hoppa ner.
Lite telepati och han vågade hoppa ner,
fast vi var i närheten.

 

Dagen började dock med en fantastisk frukost och
golfrunda på Adare Manor.

  

 

Kolla på bilden nedan och se hägern på högra sidan på muren.

 

En irish coffeé på Irland.
Tips: grädden var smaksatt med whiskey,
fantastiskt gott. Och sen en liten ingefärskaka till.



Vi hann äta lunchoch dricka irish coffeé innan gubbarna kom hem
med ny skjorta inför kvällen och en liten kyckling att tugga på.
Vi satt på vår terass och åt och drack.
Min man skojade till det,
framför muren med murgrönan.
 
 

Pirrigt när vi skulle göra oss i ordning inför slotts-middagen.

 

Kvällen skulle ju kunna bli tråkig, hemsk eller
alldeles, alldeles underbar!

 

Ja just ja,
 på väg till slottet passerade vi golklubben,
som firade 4 juli,
inte min namnsdag utan
USAs nationaldag.
Bland annat med att ha dessa vackra djur som
utställningsföremål.

Nu är vi på väg till vårt stora äventyr!
Mr Nordin och Miss Hörnqvist


Mr Holmbom och Mrs Engfors Holmbom



Åsså skorna...


Jan, Carina, Stefan;
en kväll på slottet....

     

Interjör från salen där vi satt.... på slottet.


 

Menyn:
En starter som slottet bjöd på;
en laxpaté



Vår egenvalda starter,
där jag valde gravad lax med örter och mini-ägg.



Middlecourse;
där jag tog en tomatsallad med dressingsallad och parmasanost.
Stefan tog en annorlunda lemoncurlesorbé (?)
Båda rätterna var fantastiska!


 

Maincourse:
Seebas med scampi.
tog jag
(Max har lärt mig att det är havsaborre)



Gubbarna tog kött och Carina tog en veglasagne

 

Och vad drack vi till det?
Troligen det mest fantastiska vinet!
Något så gott och så dyrt kommer jag aldrig mer att dricka...
i alla fall inte på denna semester!



Kolla in alla glasen



Dessert:
Jag åt som chokladmoussé med sorbe på en sås-spegel,
Stefan åt någonting med styva, lopade rabarberstänger och
Jan, fransosen, åt naturligtvis en ostbricka!

  

After dinner
som säkert tog 3,5 timme att äta
gick vi ut för att vänta på våra vänner,
Vi väntade ute...



...och vi väntade inne...





OCH till slut kom de!



Och kvällen på slottet var en upplevelse,
kanske ones in a lifetime.
Så lyxig och med sådan prinsesskänsla,
får jag nog sträva efter fler gånger!

Tack kära vänner och
Emmy som valt klänning,
Tack för att min namnsdag blev ett minne för livet!

Frukost på B&B hos Brian,
för rummen 6 och 7.


Innan vi slog ut på Callan GC dag två,
turistade vi runt lite till i Kilkenny.
Här nedan kollar vi på gravar i "the dead zone"
som vaktmästaren kallade platsen.
Fniss!
Kolla träden som är bevuxna av murgröna!



Åsså fick jag en bild på mig och skylten!
Lycka!




Packade och for sen iväg till Adare,
i närheten av Limrick,
för att checka in på slottet Adare.
Kolla in receptionen och dess blommor!



 

Vi fick nu inte bo på slottet,
utan annexet.
Vi ska inte klaga,
för i närheten av slottet hade de en golfresort.
Vi fick ett eget radhus!
 

Med en egen golfklubb, med lobby och bibliotek....
Helt ok, faktiskt!

  

Vi kollade in var vi skulle spela dagen efter,
och då hittade vi den lilla bajamajan vid hål 1 och 10.
Det är Stefan som är på väg dit in,
under det stora trädet!




Ja just ja,
ena dagen gjorde Jan en eagle och någon birdie.
Sista rundan på Callan vann han hela rundan,
och vi fick bjuda honom hela kvällen på drinkar.
Här har han fått en Blody Mary av sin sambo.....


.....och vi fick köpa egna.
GT för Carina, Guiness för mig och en moito för Stefan.
Och här någonstans gick min ölfavorit från kilkenny till
ljuvliga smaken av en äkta Guiness....
troligen för att de inte hade kilkenny på annan plats än just i Kilkenny.

  
..............senare på kvällen......



sen avslutades kvällen med golf på tvn.....
för att ladda för den 4 juli;
min namnsdag och
golf och en kväll på slottet.

Epilog:
Vi kom med sommaren till Irland.
De hade haft dåligt väder i 18 månader.
Vi spelade 4 rundor golf på Irland,
samtliga i sol och värme.
DET är väldigt ovanligt.

Första 2 nätterna tillbringade vi i Kilkenny,
det är alltså inte bara mitt favoritöl,
utan också en stad på Irland.

Vi sov på Laurels B&B och spelade på Brians golfclubb,
Callan Golf Club i Callan.
En jättefin bana,
där vi fick mata fiskarna på hål två,
där vi fick korsa en väg för hål 15-18
och där detta träd stod mitt i vägen.
Urtjusigt!



Tusenskönor växte det på alla banor.



Eaglemästaren på hål 17:
Mr Jan Nordin!



...som firades med en liten öl!



Gick sen på rundtur i Kilkenny.
Där det har detta medeltida slott,
med runda torn och
en fantastisk gräsyta och
trädgård.

 

De hade restaurerat ursprungsträdgården
med grönsaksträdgården.
Mäktigt!



  

Sen skulle jag då entligen få dricka en kilkenny i Kilkenny.
På denna pub:


Och min man skulle föreviga tillfället.
Carina och Jan flyttade ur bild,
å så här blev resultatet.



Så dö ryckte Carina in och
jag fick vara med på bild:



Efter puben, blev det naturligt att se den medeltida kyrkan.
Otroligt vacker inuti.



Efter en hel del strosande hamnade vi på en resturang som vår B&B-värd, Brian, rekommenderade.
The Bollards.
Där vi testade olika öl.

Där hade de inte bara bra öl,
(det är kilkenny i glaset längst till höger,
men kilkenny såldes bara i Kilkenny och
var inte så poppis på Irland,
som det är hos mig)
utan även en servering av den bästa nationalrätten,
irish stew.


Supergott!

När vi sen gjort stan och
bland annat köpt
hög-klackeskor för 160 kr
till slottet gick vi hem för en BT.
Vi ville njuta av sommaren,
så vi satt ute och myste på en stund.
Här får du se en närbild.....

 

och här får du se en annan vy av hur vi satt på kvällen ;)

Åkte kl 05:45 mot Arlanda.
Vi hade fika med oss, så det blev frukost på väg.


....tom med duk hade vi, fniss!

På vägen hade Janne många jobbmöten och
jag läste Kråkflickan, hemsk men bra
(längtar till del två i triologin)
Väl iväg hamnade jag med odrägliga 08-ungar.
Tur jag hade min bok.

Mellanlandning i Köpenhamn.



Stefan och jag var klädda i vitt,
med tanke på 1/7 då vi skulle tänka på de utsatta barnen.

På flyget igen och tyvärr var 08-barnen med där också,
men bakom.



Dublin Airport med Carina, packning och dubbeldäckare.
I väntan på hyrbilen.
Lite tufft med vänstertrafik,
men Jan körde bra.
Och vi kom till Kilkennys
B&B Laural.



 

På väg in till Kilkenny och lite kinamat och
en öl på Left Bank passarade vi detta:

 

Häftig skola va!

Förresten vi fick lite blandad frukt efter den goda kina-maten.
Konstverk?

1. Frodig grönska med mångfald av träd i alla varianter. Och deras rosor i massor som blommar och vackra trädgårdar. Underbart!
2. Mycket gammal och intressant historia. Känns som om de har mer historia om Vikingarna än vad vi känner till. De KAN sin historia!
3. Rent på gator och platser. Men då kostar det också 150 Euro, ca 1500 sek, att kasta ut en fimp från bilen.
4. Tillsmötesgående och vänligt folk. Serviceminded.
5. Pubar i massor och överallt.
6. Golfbanorna var underbara med bra organisation och snabba greener.
7. Speciell dialekt av engelska, men inte svår att förstå. Alla vägskyltar var två-språkiga; en på engelska och en på geltiska eller keltiska.
8. Stadsturen på Dublin Bus Tour var värd sina 160 sek/person. Busschaufförerna var inte bara kunniga, det hade också humor.
9. Tur med vädret. När vi spelade golf och gick på stan var det sol och upphåll. När vi satt i bilen regnade det. De tyckte att vi prickat in deras sommar efter att ha haft regn och dåligt väder i 18 månader.
10. Ölen, fantastiskt god.
11. Maten var kanonbra på alla ställen vi åt. Specialiteten är Irish Stew; lamm kokt med grönsaker i buljong och en klick potatismos. Irish full brekfast, var med korv, ägg, bacon, varm tomat, en bit kryddpepparaktig blodpudding och en bit pölsa.

tänk att cesar sallad med cajunkyckling kan vara gott.
så gott att jag kan äta det två dagar i rad.
där dag två var bättre den andra dagen.
Men sen kommer man på ett nytt ställe där det finns god panini.
Och sen kommer det bästa för män;
pig on a spit.

Undra vad det ska sluta!
Sen kan man faktiskt ha chips till allt.
Det är en nyhet för mig.
Men i morse fick vi ägg, bacon och korv
som en hamburgare.
Tokmätt,
när också lax, salami och frukt slank ner.
Frukost är lyx eller?

Att umgås med vänner och bara äta och
dricka gott är väl livet.
Att sen också spela golf i miljöer som jag aldrig spelat förut,
kan väl inte bli bättre!
Ibland måste i alla fall jag stanna upp,
nypa mig i armen och
tänka:
detta är lycka,
jag är priviligerad.
Åsså blir jag lite sentimental.
Det är jag just nu.

Sen kan man väl också tänka:
vad vore en kväll på slottet;
tråkig, hemsk
eller alldeles, alldeles underbar.
Vi får se efter i kväll!
En sak vet jag,
jag får vara i gott sällskap,
äta och dricka gott!