ulrikaeh

Någon gång i februari år 2011,
började jag att få ont i min axel.
Någon gång i november år 2011,
började mina fingrar domna bort.
Då tänkte jag att det är nog dags att kontakta någon.
Jag blev rekommenderad sjukgymnast,
och valde då vårdcentralen,
som i mitt fall heter Ankaret.

Där fick jag träffa en gammal favorit,
sjukgymnast Agneta.
Hon undersökte mig och
konstaterade att vi sätter fokus på nacken,
så kanske värken i axeln försvinner.
Logik på hög nivå!

I alla fall,
efter alla år har jag lärt mig att de som ska hjälpa en gör sitt,
MEN den mesta skötseln och jobbet måste jag göra själv,
i och med att jag har valt att bo i denna kropp 24/7.
(Valt och valt förresten, skulle kunna tänka mig ett omval,
eller kanske en folkomröstning...)
Nu har jag varit såååå duktigt och gjort allt sjukgymnasten bett mig att göra.
Och VIPS en dag så känner jag att disken är tillbaka mellan kotorna.
Lycka!
I går när jag träffade henne igen,
så berättade jag att jag gjort allt hon sagt till om.
Och det funkade!
Hon log och talade om att så var inte fallet med alla patienter.
En rysning gick genom kroppen,
för jag har varit en av dem.......
En av dem som tycker att sjukgymnasten ska fixa allt,
så att jag kan fortsätta att misshandla min kropp.

Nu tänker vi framåt!
Varje dag ska jag göra bakåtböjningar två gånger per dag,
inte sitta mer än 30 min på jobbet,
tänka på min hållning och
träna.
Och då kommer min disk att ligga kvar och
förhoppningsvis slipper jag snart också värken i axeln.