ulrikaeh

Innan jul hade jag som m ål

att under julen skulle jag inte gå upp i vikt.

Jag skulle kunna äta allt från julbordet

samt godis,

men göra det med omtanke.

Väl hos "min" PT-David i slutet av januari,

var spänningen stor. 

Jag hade hållit vikten,

lättnaden var stor,

målet nått, 

YES!

Sedan kom februari,

med dekadens,

överbelastad galla,

akuten,

illamående,

sugen på allt salt såsom
saltlakrits, korvmedmos, chips och linsbågar.

Samt att jag också varit på resa i Sverige för att examinera studenter,

då äter jag det som jag får tag på eller bjuds på. 

Kan säga att skolmaten kan göra att jag inte överkonsumerar,

men jag är dock positiv överraskad att det är så många goda sallader som serveras i skolan.

Måste ska också tillägga att jag ätit den godaste thaisoppa i Södra Norrlands inland,

på en grundskola. 

Så när jag nu åter träffade David för konsultation var jag ärlig.

Han tyckte det var tråkigt och tog bort allt vi kunde mäta på min kropp,

men tvingade mig upp på vågen. 

"Minst två kilo har jag gått upp" gissade jag.

Han skrattade och berättade då att jag gått NER två hekto på en månad.

Hur är det möjligt?

Då förklarade David, 

att när jag nu fuskat med maten,

har jag lagt fokus på att träna och sova.

Allltså i stället för att strunta i allt, 

har jag gjort det jag kunnat,

med gott resultat.

När jag dessutom kan stoltsera med att jag får honom att le,

när han ser hur "stark" jag blivit på en månad.

Då är jag nöjd.

Livet fortsätter, 

med målet att må bra och ha energi!

 

David har bytt arbetsplats, och är nu sin egen...

Vill du ta del av hans råd, så kolla in hans o kollegornas @fysiokost

Fysiokost DAVID JONSSON
Master i Kostvetenskap,Lic. Personlig Tränare, 

 

V. Norrlandsgatan 17 (Formtoppen), 903 29 Umeå
Telefon: 076-849 33 44

Hemsida: www.fysiokost.se
E-post: [email protected]
Sociala medier: @fysiokost

 

 

 

 

Hamnen

 

Kommer till hotellet och är ensam

och får sällskap

Kanske jag inte skulle ha valt dessa tre,

men jag är glad för det lilla sällskap jag kan få

Undrar också hur de tänkte när de valde dessa tre till mig.

Undrar vad grannen fick för objekt på sin säng?

Så är jag ensam i en stad jag inte bor i, Hudiksvall,

Jag vandrar runt i den lilla gulliga staden och 

undrar var ska jag äta middag, 

eller ska jag strunta i middag? 

Jag vandrar runt i staden,

och är förvirrad,

jag tänker att jag ska göra som vi gör utomlands!

Var finns ett ställa att äta på där det finns många gäster?

Jag går förbi,

jag vänder om när jag ser allt folk

Jag går in,

det finns plats!

Jag tar två thairättter och ett glas vitt.

Magi och jag har hittat ett nytt favoritställe

När jag var liten lades det tre kapris på wienerschnitzeln,

det används kapris till och

om det köptes var det ur medicinsmå burkar.

Härom veckan skulle jag köpa kapris,

tittade efter de små burkarna,

min man kommer förbi och visar upp

i mina ögon,

en gigantisk burk.

Men på riktigt, ska vi köpa den stora? frågar jag.

Min man visar då de på riktigt, gigantiska burkarna. 

Så nu står en stor burk i vår kryddhylla och 

jag kunde slösa med kapris när jag stekte på de kokta rödbetorna. 

Tror nog att jag använde mer än vad som var i burkarna från förr,

till ett lunchmål.

 

Tiden förändras,

även på kaprisintaget. 

 

 

Ibland dyker det upp minnen på FaceBook,

och det är ju kul,

men vad menade jag med detta?

Har redan nu bestämt mig att skriva ut kommande kommentarer tydligt i FB,

och kanske kollar upp vad det var i min blogg. 

Blir också förvånad över att jag bloggade redan 2011,

då var dagens influencerbloggare inte ens ett begrepp....

 

Tjejligan är kvar, 

även om vi varje gång diskuterar ett alternativt namn till tjejligan.

Vi konstaterar alltid att tantligan inte är ett passande alternativ,

och bordlägger frågan.

 

Passande att ta upp om tjejligan idag,

när kära Gun,

med världens största hjärta,

fyller år. Pusspådej och grattis <3