ulrikaeh

Vi visste inte var vi skulle äta lunch,
vi tog inga risker utan satte oss där kabinen stannade.
Vi upptäckte dessa alp-fåglar,
sort okänd,
som var gamlika kan jag säga.
Korsen tillhörde minnen av guider som dött på sin post.











Den djurvänliga familjen började mata alp-fåglarna.
Pappan hade matat ur handen,
och naturligtvis ville sonen mata också,
men var ju lite för kort.
Samarbete inleddes mellan far och son.
Kan säga att det inte riktigt lyckades,
för pappan orkade inte hålla i superlänge.
Till slut slängde sonen brödbiten,
så bra att fågeln bara gapade och
fick brödbiten rakt i mun.
Jag och Kattis jublade för vi såg händelsen IRL