ulrikaeh

Ser att det går att få en reaktion på bloggen, helst när jag sticker ut hakan på Örnsköldsviks heliga ko.
Känns som om gårdagens diss måste få en dagens hiss.

Vad är då bra med Modo hockey?

Entusiasm
Tänk att en hel bygd kan må så bra av en sportaktivitet. Det finns ingen som kan undgå analyser och de mest entusiasktiska människor som hejar på sitt lag. En av mina chefer ville prata kultur när hon flyttade hit på rasterna. Snabbt lärde hon sig att hon måste lära sig hockey. Det har gått så långt att vi börjat fundera om vi måste lägga in ett pass för invandrare som berättar om detta fenomen, så att även de kan prata under kaffe- och lunchrast.

Förebilder
Dessa hockeykillar är stora förebilder för många hockeyutövare. Förebilderna ställer också upp på olika evenemang för att visa att de bryr sig. Icebreaker är ju också ett gott exempel, där hockeyikonerna spelar in pengar till välgörande ändamål. Det är fint när de drar nytta av sitt kändisskap också.

Bygden
Oj, vad Örnsköldsviks kommun har fått mycket publicitet i Sverige och världen. Denna "lilla" kommun som har producerat stora hockeystjänor. Det är också kul att de kommer tillbaka för att bo här på ett eller annat sätt och bjuda tillbaka. Dessa stjärnor är inte helt oäven på att tala om att de kommer från Örnsköldsvik. Jag undrar hur mycket som har skrivits om Foppas fot, som har givit gensvar i hela världen.

Dagens organisation
I min värld, ser jag att Modo hockey har vaknat upp och ändrar sin organsiation. Jag hoppas att det också ska bli till det bättre. Jag hoppas också att de förstår att även en hockeyklubb måste hänga med i omvärldens förändring och att man måste våga för att vinna. Inte bara leva på gamla meriter. Ett sätt var väl just att bygga Fjällräven center, även om det idag är en evenemangsarena. Jag tror också på Tommy Roos som nu får vara med och marknadsföra både Modo hockey men också vår vackra skärgård. Är det något som Tommy kan är det att sälja!

Sista ordet
....det vill jag ha i alla fall, inte ge det till Modo hockey ;) 
Är man riktigt stor måste man också bygga på det lilla. Det måste finnas kompetens som kan utveckla alla i ett lag, inte bara de som i början har talang. I min utbildning läste jag i  "Sport management" att av alla utövare i USA i collegehockey var det cirka 0,02 % (tror att det var den siffran) som fortsatte till NHL. I och för sig är hockeyn större i Kanada, men endå. Om inte all sport i Sverige börjar utveckla även de som inte har talang i mycket unga år, då kan det bli som en framtidsforskare sade på en föreläsning:
Sverige kommer att bli bäst på motionsidrott, men när det gäller elittänkande kan typ Lidingö-sportklubb kunna "köpa" en stad i typ Kina, där de utvecklar alla som vill bli elitidrottare och kommer att träna i omåttliga mängder för att bli bäst i världen. Idrottare som Klüft, Olsson och Kallur kan vara ett minne blott. För vi lägger inte ner den tiden som behövs för att bli världsbäst.

Eller ska vi i "landet lagom" bara träna för att må bra och hitta balans i vardagen. Det får framtiden utvisa!