Vinst

Att vinna gör mig överlycklig och glad
Segerns sötma rullar gott i gommen
och jag njuter av att jag klarat av uppgiften
Feeling gooooood!
 
Förra veckan vann jag tillsammans med min man
en golfmatch och
ångrade min vinst redan när sista bollen var iputtad.
Jag mådde riktigt dåligt och 
ville helst ha sista putten ogjord
 
Redan när jag fick veta vilka vi skulle matchspela emot
blev jag jätteglad.
Tänk att få spela mot två unga tjejer som är fantastiskt duktiga.
"På pappret" och 
i min fantasi hade vi redan förlorat. 
Jag skulle bara få gå och njuta av deras spel,
troligen inte i arton hål,
men ändå. 
 
Matchdagen kommer,
solen skiner,
alla är glada.
Jag är helt avslappnad och
VET att vi ska förlora.
När jag slår ut första slaget får jag en kanondrive.
Tjejerna berömmer mig,
jag blir lite generad, 
men tackar och blir glad.
De slår ut,
de tar inte ens i och 
slår cirka 60 meter längre än vad jag gör,
och då har jag ändå slagit ett BRA slag.
Fantastiskt att få se,
wow-effekten är bara där!
 
Så här håller det på,
men vi ger tjejerna en match,
mycket tack vare vårt närspel. 
De leder med två håls ledning
Vi går i kapp och 
så leder vi med två hål.
De går förbi och 
leder med ett upp.
Vi går ikapp på hål 16,
det är lika igen.
På svåra hål 17 är vi lika.
När vi slår ut på 18 
ett par 5
ligger de på green på tredje slaget.
Wow-effekt........
Vi ligger vid stenar,
nära vatten men liksom "pin high"
Jag får upp bollen på fjärde slaget.
Tjejerna har en lång nedförsputt. 
De puttar låååååååååångt förbi
Min man puttar från foregreen
han lägger bollen cirka 40 cm från hål. 
Superbra.
Tjejerna puttar kort
Tjejerna får putta igen
Om de sätter sin putt och 
jag sätter min putt då är vi lika igen och
då måste vi börja om och spela tills någon vinner ett hål. 
Klockan är 22:30
Dimman börjar komma
det är råkallt
Tjejen går stensäkert fram till bollen
som hon alltid gör.
På hål 17 har hon satt en riktigt lång putt,
denna på 18 är kort,
cirka 50 centimeter.
Hon slår till bollen,
men liksom ovanpå och 
alldeles för lös!
Hon tvävänder på klacken och ställer sig lång från oss 
med en min och ett kroppsspråk som talar om att
tävlingsmänniskan är gigantiskt besviken på sig själv.
Hennes lagkamrat sätter i den sista putten
som nu bara är 10 centimeter lång
Jag kommer på mig själv att jag inte skänkte den putten,
men jag var i chock.
Nu är det min tur att slå i vår putt.
Jag hinner tänka att om jag sätter denna sista putt på hål 18 
då vinner vi.
Missar jag då blir det omspel
Jag sätter den,
jag står kvar över hålet
jag vill inte vända mig om 
för att se mina motståndare.
Min ångest väller över mig.
Hon som satte sista putten 
kommer emot mig med öppen famn
ett stor leende och med orden grattis.
Hennes medspelare säger grattis med tårarna i ögonen.
Hon tackar och 
tar sin vagn och går med bestämda steg iväg mot bagboden,
så besviken och arg.
Vi går tysta till bilen
När vi nästa är hemma knyter jag näven och säger
"Vi vann gubben"
Han tittar på mig, ler och uttalar ett svagt ja.
 
En seger men ack ingen glädje.......
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0