Kärlek

Så sitter jag där.
Älskar det fast
det är en passiv kärlek.
Jag sitter ju bara där och
älskar det jag ser.
Jag älskar att se OS.
 
Vartannat år är det OS och 
då är ju ALL idrott intressant.
Jag har suttit och skrikit 96 poäng
till Sven i slopestyle,
hoppat framför Kalla och Hellner.
Hjärtklappning när de åker puckelpist.
Hatat alla som kommer före svenskar 
så att de missar finaler. 
Ser intervjuer med alla deltagare.
Retar mig på Klüft 
som pratar idrott som om hon aldrig
utövat idrott själv.
Och det stämmer ju,
hon är ju sommaridrottare.
 
Fjorton dagar och
jag kommer att prioritera tvn.
Inte bra.
Men det är ju kärlek till sporten.
Så mycket att jag och sonen
funderade på hur vi skulle kunna se så mycket 
av OS som möjligt. 
Sjukdom är ju en orsak att vara hemma och se.
Men så måste man ju vara rädd för vad man önskar sig.
Så när jag blir förkyld och 
inte kan gå på jobbet,
då skäms jag lite.
Men feber är svårt att simulera och 
jag säger:
Jag är hellre frisk och kunna se OS 
än sjuk och bara ligga och 
knappt orka SE. 
Men jag kommer att se allt jag kan.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0