Vänner
Tror jag har reflekterat om detta förrut,
men men........
Ordspråket säger typ:
Familjen föds man in i
Vänner väljer man
I Sverige eller världen,
vad vet jag,
är det för många människor viktigt med att vara vän
med rätt person,
med rätt status,
rätt ålder,
rätt kön,
med rätt bakgrund,
så är det för många,
inte alla.
Jag själv,
går bara på känsla.
Efter mina år i hemtjänsten har jag ingen ålderskänsla för folk,
jag vill liksom trivas med folk,
ha rätt känsla i magen och
kunna vara mig själv.
Sen har alla vänner för olika syften,
såsom partyprissen,
gråterskan,
problemlösaren,
dialogkompisen,
promenadvännen,
shoppingvän,
du förstår va!
En av mina vänner är tonåring och kille.
Han är lugn, klok, gillar fotboll, spelar golf och har humor.
Vi ÄR kompisar,
vi smsar när Spanien spelar fotboll,
vi ser matcher ihop,
vi golfar ihop..........
som vänner gör.
Andra vänner i min ålder tycker att jag är knäpp och
hans föräldrar
tror jag
tror att jag är barnvakt åt honom,
men nej han ÄR min kompis.
Och jag är så tacksam att jag får vara det.
Härom kvällen var jag och min man på golfbanan
NÄHÄ, tänker du genast!
Då tvingade vi oss in i en tvåboll med ett annat par
Jag har sett dem,
inte pratat med dem.
Jag kan säga att jag hade en liten förutfattad mening.
Men när vi satt oss i bilen efter två timmars spel med dem,
tittade jag och min man på varandra och
sade samtidigt:
- Vilka trevliga människor!
Jag kände direkt att jag skulle kunna umgås med dem.
Jag blev faktiskt lite tagen av situationen,
kanske det berodde på att jag hade en förutfattad mening innan.
Men som kamrat Gun brukar säga:
- Det var så häftigt!
Tidigare i sommar blev vi hembjudna till ett par
som vi aldrig tidigare umgåtts med.
Jag gillar dem,
men efter den kvällen
kan jag säga att jag gillar dem ännu mer.
Vilka trevliga människor!
Jag och frun hade sååå mycket att prata om,
så kul!
Kanske blev det ett glas vin för mycket,
så jag blev trött och ville hem,
men vi skulle ju också jobba dagen efter.
Smsade till frun dagen efter och fick till svar:
- Så trevligt, det måste vi göra om!
Värme i magen
När sen av mina äldsta vänner inte kunde komma till mig i sommar,
kändes det inte bra i magen.
Trodde inte jag skulle känna mig ledsen över att det kom förhinder,
men jag blev ledsen.
Men vi är fortfarande vänner och
vi kommer att ses när det passar.
Vad vore livet utan vänner?
Kommentarer
Trackback
