Köttsoppa
Kallt ute gör att jag känner
av värmen när jag kliver in.
Aromen sprider sig.
Jag blundar och vädrar;
mammas köttsoppa.
Kokningen av buljong och kött
har pågått hela dagen.
I köket står min mor med
varmröda kinder och förkläde.
Klimpen kokar.
Det kurrar i magen och jag är lite hurven
efter att ha varit ute i kylan.
En skiva kryddost slinker in i min mun.
Väl till bords är alla mina Västeråsbor är där;
farmor, farfar, pappa, farbror, mamma,
pappas jobbarkompisar och jag.
Det är glädje och värme när mamma
öser upp soppan i de djupa tallrikarna.
Allas ögon tindrar.
Nu kanske det inte var riktigt sååååå i verkligheten. Men köttsoppan fanns där i alla fall. Idag gjorde jag köttsoppa själv. Det är inte första gången jag gör den, men jag blir liksom brydd varje gång. När jag var barn tog ärtsoppa, köttsoppa, ja alla soppor en hel dag att koka. Men för mig tar det inte ens två timmar. Vad är skillnaden; mitt minne eller att även matlagning går mycket fortare tidsmässigt? En annan sak som slår mig är att det var så mycket mer smak på köttsoppan. Fast jag gör egen buljong, tycker jag att det fattas något. I min värld använde min mor bara salt och grönsaker. Eller är det så att det är därför de kokade soppa en hel dag, för att få den rätta mustiga smaken? Tur att jag kan fråga källan, jag behöver inte googla.
Kommentarer
Trackback
