Jämvikt och jämlikt - tankar från BARA mig

Lika lön för samma arbete,
det tycker jag är en självklarhet.
 
Hörde om ett lönesamtal häromdagen.
Kvinnan begärde bara att få lika lön som männen i samma yrke.
Då svarade chefen:
- Det har med ingångslönen att göra.
Hon berättade för mig:
- Då snurrade det i mitt huvud och
jag var tvungen att tänka efter vad hen sade,
och förstod att vi bytt samtalsämne, eller? 
- WTF, svarade jag.
 
För över 10 år sedan sade en manlig politiker att:
- Bara vi får in männen i vården, då höjs lönen.
Var är logiken?
Han kunde lika gärna ha sagt att:
- Bara elefanterna börjar inom vården...........
För där männen finns,
så har de högre lön och
kvinnorna ligger kvar på den låga
Eller?
 
En annan sak är detta med heltid åt alla.
Då pratar vi väl 40 timmars arbetsvecka,
eller vad pratar vi om?
I alla fall så ska vårdare och industriarbetare jämföras.
Då är heltid 40 timmar,
men vilken industriarbetare jobbar 40 timmar i veckan idag?
Sen kan jag säga, eftersom jag jobbat i vården
att 30 timmar ÄR heltid i vården  och
då pratar vi heltidslön PUNKT!
Du orkar inte vara på topp 24:7 med 40 timmars arbetsvecka,
när du vårdar människor.
Det gjordes försök med sex timmars arbetsdag för några år sedan.
Ena halvan fick sex timmar och träna på arbetstid.
Den andra halvan fick jobba åtta timmar.
Båda grupperna hade samma lön.
Det funkade inte för att det blev sådan osämja i gruppen,
så det slutade med att alla fick jobba åtta timmar igen,
fast sextimmars-gruppen mådde bättre,
orkade mer,
hade lägre sjukfrånvaro och
arbetsglädjen var större.
WTF, kunde man inte redan i förväg förstått,
att den ena gruppen skulle bli avundsjuk,
när de jobbade mer och
tjänade lika mycket som de som jobbade mindre.
Hur tänkte de?
VAD mätte de?
Så här typ 15 år senare görs samma försök,
men med lite andra parametrar.
Håller tummarna!
 
Eller kanske det här med att mäta kvalité.
Det går ju bra när du gör 1000 skruvar eller
mäter kvalitén på osten,
men vården av en människa?
Hur mätar men det,
utan att blanda in känslor och subjektivitet,
när industrins mätmetoder hamnar i människoyrken?
Hur mäter vi kvalité i våra vägledningssamtal?
Om personen mår bättre efter ett samtal,
räknas det då eller
ska hen in i utbildning för att det ska bli ett bra resultat.
Eller om personen går hem och gör inget åt sin situation på fyra år,
och är nöjd,
har jag då lyckats med kvalitén i mitt samtal med personen?
Vi kan mäta antalet men inte kvalitén.
Eller som vi gör i systemet BRUK, en checklista:
- Har du informerat om studiemedel?
- Svar ja,
Check!
Jippi, kvalitén säkrad och jag har gjort ett bra jobb!
Men har rätt information gått fram till den vägledningssökande?
Check, ointressant...........eller?
Eller detta med välfärd och vinst.
Är det så att bara för att det är Landsting och kommun som vårdar,
blir det bättre vård
än när de privata vårdar och tar ut en vinst?
 
En sak som min handledare sade:
- När vi blandar in fel termer på fel plats.
Exempelvis när vår ledning blir en stab,
WTF, är vi i krig?
Så länge vi tar in industriyrkenas mätverktyg i människoyrken kommer vi att ha konstiga resultat.
Eller?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0