Ångestgolf

Då står vi där som vinnare,
jag och min man på Veckefjärden.
Glad och förvånad efter en fantastisk runda.
 
 
Vi tog kannan
för jag har fått så många vackra fat....
Våra medtävlare kom trea och 
vann fatet.
Firade med lättöl för att jag 
ÄNTLIGEN 
skulle få tävla med min dotter 
i 2 generationer på Puttom.
 
Söndagsmorgonen kändes så bra,
vädret var kanon,
jag var full av energi och 
min dotter strålade.
Vi hade jättetrevligt,
tills vi räknade ut resultatet.
Katastrof, 
inte av Emmy utan av mig!
Jag spelade på hennes handikapp och
hade hon spelat själv,
hade hon vunnit,
typ. 
Ångestklumpen låg där tung,
fast min dotter fortfarande strålade
och var jättenöjd över dagen. 
Men vad hjälpte det mot min ångestklump
Släpp det Ulrika,
det är bara golf,
intalar jag mig själv.
Det gick bra en stund sen är klumpen där igen.
Suck!
Så läser jag detta på måndagsmorgonen.......
 

Karlsson: ”Det var jävligt skrämmande”

Foto: AFP
Källa: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/golf/article19250098.ab
 
HOYLAKE. ......

För två år sedan kunde han alltså knappt slå en golfboll. Robert Karlsson, 44, kunde stå uppställd och stirra på bollen i en minut utan att inleda svingen, med huvudet fullt av tankar. Skulle han göra si? Skulle han göra så?

Och när han sedan väl slog gick det oftast åt skogen.

– Jag höll på länge med dåliga vanor. Jag stod länge, länge över bollen och funderade och tog inte besluten bakom, säger Karlsson.

Problemen var så stora att han drog sig ur British Open 2012, kvällen före tävlingen började, och när han sedan spelade PGA-mästerskapen åkte han ur direkt. Detsamma med tävlingarna som följde och resten av 2012 var sedan ett enda stort mentalt kaos.

”Slöseri med tid”

Från att ha varit en spelare i världseliten kunde han plötsligt inte spela.

– Men det är slöseri med tid att vara frustrerad. När jag insåg att jag tränat in det så kunde jag träna bort det och då gjorde jag om alla rutiner helt. Men det tog ett lång tid innan jag inte ens funderade över det och då tittade jag tillbaka och tänkte: "hur fan kunde det här hända egentligen?", säger 44-åringen.

Hur är det att befinna sig i den situationen?

– Skrattretande och jävligt skrämmande. Men det gäller att bestämma sig. Jag snackade med Sergio Garcia och när han greppade om tejpade hans farsa fast hans händer vid klubban. Allt för att få in en rutin.

Även Robert Karlssons nya rutiner har gett resultat. Hela den här våren har han varit på väg mot den gamla storformen och i går blev han tolva i British Open, hans bästa major på tre år.

– Det känns som att jag är tillbaka nu, säger han.

 

........och då undrar jag, vad är en superdålig runda i golf, för mig, 

när jag ändå fick en underbar dag med min kära dotter och

trevliga medspelare i Maggan och Julia. 

För golfen är dock ändå inte mitt levebröd....

 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0