Kärlek
Så sitter jag där.
Älskar det fast
det är en passiv kärlek.
Jag sitter ju bara där och
älskar det jag ser.
Jag älskar att se OS.
Vartannat år är det OS och
då är ju ALL idrott intressant.
Jag har suttit och skrikit 96 poäng
till Sven i slopestyle,
hoppat framför Kalla och Hellner.
Hjärtklappning när de åker puckelpist.
Hatat alla som kommer före svenskar
så att de missar finaler.
Ser intervjuer med alla deltagare.
Retar mig på Klüft
som pratar idrott som om hon aldrig
utövat idrott själv.
Och det stämmer ju,
hon är ju sommaridrottare.
Fjorton dagar och
jag kommer att prioritera tvn.
Inte bra.
Men det är ju kärlek till sporten.
Så mycket att jag och sonen
funderade på hur vi skulle kunna se så mycket
av OS som möjligt.
Sjukdom är ju en orsak att vara hemma och se.
Men så måste man ju vara rädd för vad man önskar sig.
Så när jag blir förkyld och
inte kan gå på jobbet,
då skäms jag lite.
Men feber är svårt att simulera och
jag säger:
Jag är hellre frisk och kunna se OS
än sjuk och bara ligga och
knappt orka SE.
Men jag kommer att se allt jag kan.
Kommentarer
Trackback