Står där
så står jag där
framför spegeln
kommer på mig själv
att jag tittar på hela mig
men ändå inte
jag liksom ser mig men
ändå inte
i ottan ser inte bara jag trött ut
min kropp ser liksom sömnig ut också
sömntyngden är kvar
fast jag står där
håret har försovit sig
ryggen är kvar i sovställningen
magen försöker framkalla hunger
för klockan har sagt att det är morgon
hjärnan stänger av synfältet
men så kopplar jag på hela mig och
efter påklädning
piffning och
frukost
står jag där igen
jag ser gladare ut
kroppen är inte längre morgonsur
det blir en bra dag
ialla fall mer vaken en i ottan
Kommentarer
Postat av: Ingela Holmbom
Den spegelbilden skulle man fått se ;-)
Svar:
Ulrika Engfors Holmbom
Trackback