Brevet

Jag vet att det ska komma,
men jag tänker inte på det.
När jag ser att det ligger i hallen,
kommer en klump i magen.
Jag tänker NEJ,
men oron är kvar.
Jag sliter upp brevet till hälften.
Stannar upp.
Tar av mig jackan.
Gosar med hunden.
Går in och sätter mig på toaletten.
Öppnar resten.
Får fram baksidan.
Vänder på pappret.
"Du har inte bröstcancer".
Jag läser det igen.
Jag känner ingenting.
Vad hade jag förväntat mig?
Ett klart nej,
men oron säger att jag inte ska vara 100%.
Jag ler.
Tänker att det är några år till,
innan nästa mammografi.
Hoppas att jag också då ska vänta tills jag får besked,
och inte oroa mig i onödan innan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0