Döden
Det enda vi vet när vi föds,
är att vi ska dö.
Endå är det ett laddat ord
..........döden!
När döden kommer nära,
då blir den kännbar och nära och tänkvärd.
Just nu ligger min moster och väntar på döden.
Läkarna har bestämt sig för att det inte finns något att göra.
Eller om de opererar dör hon,
hon är för gammal och svag.
För tio dagar sedan tog de bort all näring och
vätska för att påskynda dödsprocessen.
Hon får bara morfin
för att slippa smärtan, törsten och hungern.
Hur vet de att hon inte lider?
Hur vet de vad som är bäst för henne?
Hur vet de....allt?
Tio dagar för min kusin att vaka,
våndas, gråta och hålla handen på sin mor.
En lång väntan på döden.
En pinsam händelse i Sverige år 2012.
Ovärdigt är en underdrift!
Det är nu min sanning träder in.
När vi blir gamla,
bor vi hos våra barn och
när vi inte har förmågan att klara vardagen,
får vi gå till vår vandring till Ättestupan eller
göra som indianerna;
gå ut i skogen och dö.
Vad är mest värdigt? 
Min moster längst till vänster på soffan.
Någon gång i mitten av 60-talet.
Då hon fortfarande hade livet framför sig.
