Jag är så avundsjuk......
Vid middagsbordet idag, strålade min dotter och sade:
- Vet ni vad jag ska göra på fredag?
- Nej, säger jag, och strålar tillbaka.
- Då ska jag mingla med Idolerna på Scandic. Jag har blivit VIP-inbjuden av min kamrat.
Jag känner hur mitt stålande, äkta leende fastnar i något slags Joker-leende. Och jag hör mig själv säga:
- Vad roligt.............
Men hela min kropp säger att jag är avundsjuk. Sen fortsätter min dotter:
- Tänk jag som inte såg ett program av Idol, säsongen som gick.......
Då tänker jag på de få program jag missat under ALLA säsonger som Idol pågått. Dem som jag har missat har jag de senaste åren haft sms-kontakt med sufflören Kent. När han varit tvungen att göra annat än att se Idol, så har jag sufflerat honom. Till och med min kollega har blivit beroende av programmet.
Så nu sitter jag där som en dålig mor och är avundsjuk på min dotter. Känner att det är ju mitt behov att få träffa dem inte hennes. Samtidigt är jag för snål för att betala för att se dem när de kommer till Örnsköldsvik och uppträder i Lyan på lördag.
Men med värk i hjärtat får jag tänka samma sak som jag var en bänkrad från att träffa Lionel Richie backstage; jag var i alla fall nära någon som fick!
