Klassiskt misstag
Boken är fantastisk.
Jag läser den från pärm till pärm.
Samtidigt som jag läser,
ser jag bilder framför mig.
Eat Pray Love
får mig att le och känna igen mig
samtidigt som den ger mig eftertanke.
Sen ska jag se filmen.
Hur många gånger har jag läst en bok,
och sagt åt mig själv:
läs boken men se filmen som något annat än just boken,
eller se filmen och läs boken sen.
Jag ser filmen samtidigt som hjärna snurrar
likt ett roulettebord som väntar på kulan.
Den snurrar fram och åter och
letar efter kännetecken från boken.
Samtidigt som hjärnan ibland stannar
till och säger;
Ah, det här känner jag igen!
Boken i detta fall handlar om en kvinna i kris
(det står även på baksidan av boken)
Hon bryter helt enkelt ihop.
I filmen har man valt Julia Roberts.
Hur ser JR ut när hon är i kris?
Hon är snygg.
Hur ser JR ut när hon gråter?
Hon är snygg.
Själv är jag otroligt osnygg
när jag har mina kriser och gråter.
Sen är det ju så att sen är ju också filmen amerikansk,
och då ska det ju vara mer relationsproblem än vad som behövs.
Ja, ja nu har jag gjort detta misstag med denna bok,
Tolkien-trilogin och Harry Potter
Men en gång gjorde jag rätt.
Då såg jag filmen "Grabben i graven bredvid" och
SEN läste jag boken.
Så nästa gång ska jag läsa boken efter filmen.
