Upp och ner

Att längta,
att drömma,
att ha förväntan.

I början av augusti,
hittade jag något som jag kände:
det här är jag,
detta vill jag ha!!
Jag gjorde allt i min makt för att påverka situationen,
att "min dröm" skulle bli min verklighet.

Idag fick jag reda på att det jag ville ha,
ville inte ha mig.

Ödet?
En mening med allt?


Måste säga att just nu känner jag mig bara ledsen,
och förvirrad.

Hur kunde detta rinna mig ur händerna?
Vad gjorde jag fel?
Hur ska jag göra nästa gång när tillfället dyker upp?

Vill nog sörja lite till,
få en redig förklaring,
innan jag kan hitta meningen.

Tur att pappa är här,
han kunde ge mig en kram och
några uppmuntrande ord.
Och han kommer att göra blodpalt ikväll.
Efter det kanske det känns ok................
och meningen med detta flyttar från huvudet,
ner i magen och känslan där får ta över grubbleriet.
 
Mening med allt.......?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0