Toaletter

Jag har varit på alla toaletter i hela staden,
tack vare att våra barn blev toanödiga så fort vi var på stan.
Jag kan säga att jag har sett massor av offentliga toaletter.
Varje toalett är för mig lite av en bakterieflora.
Men jag undviker inte toaletter,
för nöden har ingen lag.
Däremot har jag sett ett trendbrott på offentliga toaletter.
De är inte längre toaletter utan de är som vardagsrum,
i alla fall väldigt hemtrevliga och ofta väldigt stora.
Ibland när jag kliver in i en toalett,
då är det som jag hamnar i en av mina mardrömmar:
Den består av att toaletten finns typ i en gympasal,
mitt i salen som är hemtrevlig, står toaletten.
Medan jag sitter där väller det in människor,
och då upptäcker jag naturligtvis att jag är naken.
Och det går inte att spola för det är en visningstoalett.
Alltså, numera kliver jag in på en toaletten och
måste liksom gå och kolla om det finns vatten i toan.
Helst skulle jag vilja ha ett synligt avlopp.
I och med att alla nya toaletter är handikappanpassade,
tror jag att det skulle kunna gå in,
inte bara en rullstol,
utan en helt utrustad sjukhussäng.
Dessutom finns det radio,
trendiga målningar,
ljuskronor,
pimpade väggar.
Är det så att vi vill dölja det naturliga vi gör där inne?
Tänk de som går i sömnen,
de måste ju har jättesvårt att gå rätt både när de sover och
är vaken?
Var är vi på väg i heminredningen.
Är det så att det är som mobiltelefonerna,
först blev de mindre och mindre,
nu blir de större och större,
med fler funktioner?
Vem vet, inte jag!
Sant eller sanslöst?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0