Katarina

Per Stensson berättade att en gång på kurs att Astrid Lindgren var fantastisk på att hitta på namn. Han berättade att Katla var ett fantastiskt namn som man hör bara på namnet hur elak draken är. I nästa mening säger han att det finns namn som påminner om Katla, som låter elaka och han ber oss lyssna på namnet K A T A R I N A. Då garvar jag högt och han frågar om jag heter Katarina. Och jag svarar "inte jag utan min granne". Det roliga i det hela så är det någonting denna kvinna är, så inte är det elak!

Åren efter detta tror jag att varje gång jag träffar en ny trevlig person heter hon Katarina. Visst träffar jag andra mycket trevliga personer men jag tror att detta kvinnonamn är överrepresenterat.

På jobbet har jag kommit i kontakt med nya Katarinor,
på min gamla arbetsplats har det flyttat in två trevliga kvinnor och den ena heter Katarina
en släkting till mig har kontaktat mig efter många år, hon heter Katarina
sist jag var ute på galej åkte jag taxi hem med en ny bekant som heter Katarina

Ibland funderar jag vad jag sak lära mig av detta, det måste finnas någon tanke.
För det första tycker jag att Per Stensson analys om att man kan höra på namnet om någon är elak.
Kan stämma i sagornas värld men inte i min.
Fundering två:
Tur eller otur att jag inte ska ha fler barn
...........men vänta jag kan ju bli farmor eller mormor

Kommentarer
Postat av: Kattis

Inte förvånad ;)

2010-11-03 @ 21:17:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0